Detta är ett av flera byggprojekt som är igång i centrala Boden. Några hundra meter bort håller Lindbäcks bygg på att färdigställa två hus med 92 lägenheter, som ska vara klara för inflyttning före jul. Fortsätter man ytterligare 100 meter så förbereds det för gjutning av husgrunder för hus med 50 lägenheter i kommunala stiftelsen Bodenbos regi.

I Boden är dessa byggen ett nytt och ovant fenomen. Kommunen har kämpat i motvind under lång tid. Tidigare låg Norrbottens länssjukhus i staden, men på 1990-talet flyttades det till Sunderbyn utanför Luleå. Sedan kom neddragningarna i stadens stora militära verksamhet. Befolkningen minskade med några tusen personer. Under 1990-talet revs till och med några höghus i stadens centrum.

Våren 2021 kom beskedet som förändrade läget fullständigt. Företaget H2 Green Steel meddelade att man planerar att bygga ett stålverk som kommer att fördubbla stålproduktionen i Sverige. Genom att använda vätgas i stället för fossila bränslen blir koldioxidutsläppen betydligt lägre än för ett konventionellt stålverk. Kommunalrådet Claes Nordmark, S, beskrev beskedet som det största som har hänt i kommunen sedan bygget av Bodens fästning för hundra år sedan.

Sedan dess har det gått snabbt. I slutet av 2021 lämnade H2 Green Steel in sin ansökan om miljötillstånd. Ett halvår senare fick bolaget ett första tillstånd som gjorde det möjligt att börja med markarbetena. Nu har bolaget fått in de 50 miljarder kronor som krävs, och därmed ökar tempot i projektet. Om allt går enligt planerna ska produktionen så smått komma igång i slutet av 2025. Redan 2030 ska stålverket vara uppe i full kapacitet, fem miljoner ton per år.

När bygget under de närmaste två åren går in i den mest intensiva fasen så räknar företaget med att mer än 5 000 människor kommer att arbeta med bygget på den flera hundra hektar stora industritomten i Norra Svartbyn. Här finns ett stort bostadsbehov som behöver lösas.

Huvudspåret är så kallade entreprenörsboenden: små bostadsmoduler som snabbt kan byggas upp och plockas ned för att täcka tillfälliga bostadsbehov. H2 Green Steel kommer att använda en modell där bostäderna är elva kvadratmeter stora. Utöver det finns gemensamma aktivitetslokaler och kök.

Det går att samla många sådana bostäder på ett begränsat område. I Boden har man valt att fördela de 3 000 bostäderna på flera områden med upp till 500 bostäder vardera.

– Vi har utgått från var kommunen har mark som inte konkurrerar med bostadsmark eller industrimark. Vi tror att det är bra om områdena inte blir för stora, men inte heller för små och vi har försökt att lägga dem i närheten av befintliga bostadsområden för att underlätta inkludering i samhället. Vi har också kollat var det finns kapacitet i VA-nätet och tillgång till ström. Det finns helt enkelt inte tid att dra nya ledningar, säger Johan Larsson, ansvarig för entreprenörsboenden inom Bodens kommun.

Vid de första samrådsmötena kom frågor och invändningar från boende och företag. Ett överklagande har lett till att ett av de två första projekten har skickats tillbaka till kommunen för ny handläggning.

– Det blir förstås en förskjutning av tidsplanen, men vi har hela tiden haft med i beräkningen att det kan komma överklaganden, konstaterar Johan Larsson.

H2 Green Steel för även samtal med grannkommunerna om tänkbara boenden. Dessutom söker man efter lösningar som att nyttja konferensanläggningar under den period när antalet arbetare är som allra högst.

I Malmfälten har det sedan länge varit ett problem att villor köps upp för att användas som personalbostäder. De förväntade behoven av tillfälliga bostäder har gjort att fenomenet nått även Boden. Just nu går det att hitta ett 30-tal erbjudanden på Blocket om att hyra villor. Priserna varierar kraftigt. I tätorten är priser mellan 20 000 och 30 000 kronor i månaden vanliga.

– Att företag köper villor för att hyra ut dem gör att den bostadsmarknad vi har haft under lång tid havererar. När äldre människor väljer att sälja en villa för att flytta till ett 65-plusboende så finns möjligheten för en barnfamilj att flytta in. Den dörren stängs om det är ett företag som köper villan och den blir till personalbostad, säger Joakim Lindholm, ordförande för Byggnadsarbetareförbundet i Norrbotten.

Han menar också att villor ofta inte är byggda för att många personer ska kunna rymmas där.
Erikslund är ett av de områden där ett antal villor nu ligger ute för uthyrning. Hos de boende vi talar om dominerar glädjen över stålverkssatsningen.

– Stålverket är positivt. Under lång tid har vi sett hur olika verksamheter har kapats vartefter i Boden. Nu finns förutsättningar för en mer gynnsam utveckling, säger Ewa och Tomas Berg, som är grannar till ett av husen som ska hyras ut.

– Vi har bott här sedan 1986 och fått nya grannar många gånger under den tiden. Vi tror folk om gott, så det ska nog gå bra.

– Det är mycket folk som kommer hit och som behöver bostäder. Mig spelar det ingen roll om några av dem kommer att bo här i kvarteret, säger Risto Siurumaa (bilden).

Parallellt med det stora behovet av tillfälliga boenden så krävs det permanenta bostäder för de 1 500 personer som behövs för att sköta driften av stålverket. Kommunen räknar också med att fler jobb och därmed människor kommer att följa i stålverksetableringens spår.

– Boden siktar på att ha 31 000 invånare i slutet av 2025. Om man räknar med att det bor två personer i varje bostad skulle det betyda att det behövs 1 600 nya bostäder fram till dess. Det är 14 bostäder i veckan, säger kommunala bostadsstiftelsen Bodenbos vd Johan Johansson (bilden).

När han räknar ihop de bostadsprojekt som Bodenbo och olika privata företag med säkerhet kommer att bygga under de kommande åren kommer han upp till ungefär en fjärdedel av behovet fram till slutet av 2025. Planer på ytterligare 970 bostäder har presenterats, men vilka av dessa som kommer att förverkligas är osäkert nu när inflation och stigande räntor har lett till en kraftig inbromsning av bostadsbyggandet.

Den kommunala bostadsstiftelsen har i nuläget svårt att utöka sina planer på nybyggen.

– Bodenbo har två pågående byggprojekt som totalt omfattar 146 lägenheter. Det är det vi mäktar med ekonomiskt och har en organisation för att klara. Vi har fler detaljplaner som håller, men vi måste också ha finansieringsstyrkan för att starta ytterligare projekt. Det är tänkbart att skapa ekonomiskt utrymme genom att avyttra en del av beståndet, konstaterar Johansson.

Han menar ändå att förutsättningarna för att få fart på bostadsbyggandet är större i Boden än i Malmfälten, där behovet av bostäder också är stort.

– Boden och Luleå har helt andra förutsättningar än Kiruna och Gällivare. Det finns en större kritisk massa här, vilket gör att det är lättare att få till ett bostadsbyggande.

Byggnads ordförande Joakim Lindholm tror inte att det kommer att finnas tillräckligt med bostäder för de anställda vid stålverket när produktionen startar.

– Planen är att det första stålet ska produceras i slutet av 2025. Processen att starta nya bostadsbyggen tar längre tid än så. Det kommer alltid att gå att hitta personal till stålverket, men som det ser ut nu kommer en hel del av de anställda att långpendla till jobben.

– Det behövs politiska beslut för att få fart på byggandet. Kanske ska man införa förmånliga lån för att bygga mindre lägenheter eller statliga garantier för byggande av bostadsrätter. Det är egentligen bara fantasin som sätter begränsningar för vad man skulle kunna göra för att stimulera bostadsbyggandet.

Kanske kommer det förslag på politiska åtgärder för att få fart på bostadsbyggandet där de nya industrierna byggs i norra Sverige. Peter Larsson har under de senaste åren varit regeringens samordnare för industriprojekten i norr. Nu har han fått uppdrag att lägga fram förslag för hur bostadsbyggandet kan påskyndas. Senast i juni nästa år ska förslagen redovisas. Men tiden är knapp. Även om det kommer snabba beslut som kan få fart på byggandet finns det lite som tyder på att bostadsbyggandet kommer att täcka behoven under de närmaste åren.

Än så länge svävar Boden i ovisshet kring hur ansvariga politiker tänker sig att behoven av bostäder ska klaras. Socialdemokratiska kommunalrådet Claes Nordmark avböjer en intervju. Hans kommunalrådskollega Sead Maglic från Sjukvårdspartiet hänvisar till kommunens tjänstemän, men tillägger ”som politiker har jag en positiv inställning till utveckling med framåtanda och framtidstro”.