Det vimlar inte av lättlästa och bra böcker om miljöfrågor. Men med “Oväder”, skriven av britten Mark Lynas, har det kommit en alldeles utmärkt introduktion till klimatförändringarna som är lättläst, faktarik, och mycket engagerad. Lynas tar med oss på en resa mellan störtregn i England, smältande glaciärer i Peru, ölandet Tuvalu som är på väg att försvinna i havet, tinande permafrost i Alaska och ökenspridning i Kina. För den som förut inte har satt sig in i frågan så är detta ett lysande tillfälle, och en väckarklocka.

Klimatförändringarna framstår allt mer som vår tids stora ödesfråga. Utvecklingen går snabbt åt fel håll. Samtidigt ligger lösningen på problemen rakt framför oss, vi vet precis vad som bör göras, dramatiska neddragningar av utsläppen av växthusgaser med uppåt 80 procent krävs. Kyotoprotokollet är bra, men helt otillräckligt. Det ställer helt nya krav på politiken, och politikerna. För att klara den enorma uppgiften krävs långtgående, och ibland kortsiktigt impopulära, beslut. Skatteinstrument, lagstiftning och massiva investeringar krävs för att ställa om kommunikationer och energisystem mot förnyelsebara energikällor och minskad energikonsumtion. Det talar för politisk styrning och samhällelig planering, därför borde de nödvändiga lösningarna naturligt vara enklare att förespråka för en grön vänster. Frågan är om vänstern är grön nog.

Värst drabbade av klimatförändringarna är många av världens fattiga länder, som bidrar rätt lite till utsläppen. Men idag ser vi också hur verkligheten är på väg att hinna ikapp de som har struntat i klimatfrågorna. Med ett oljepris på 60 dollar per fat, ett pris som lär öka ytterligare, slår överkonsumtionen hårt mot ekonomin. Oljeslukande länder som USA och Canada får bokstavligen betala dyrt för att ha gjort för lite för sent. Att minska beroendet av fossila bränslen är idag inte bara nödvändigt, det är dessutom lönsamt.