Mahon gästar Sverige i samband med den internationella protestdagen mot krig. Det gör också Judith Linehan från USA, som var med och grundade Military Families Speak Out (ung. Soldatfamiljer talar klarspråk) efter att hennes son kommit hem efter tjänstgöring i Irak.
De har olika erfarenheter av antikrigsrörelsen. Mahon menar att den i Storbritannien varit stark sedan krigsutbrottet. Linehan säger att det var många i USA som blev besvikna efter de stora demonstrationerna, som ägde rum för att förhindra en invasion. Judith Linehan och ett par andra soldatfamiljer gick ihop, och idag är de över 2000 familjer i organisationen. Hon menar att anhöriga till militärer, som protesterar mot kriget, väcker större respekt än fredsrörelsen i övrigt. I USA hyser alla sympati för soldaterna.
Det är deras land
– Det är ovanligt i konflikter att soldatfamiljerna höjer rösten. Någonting sånt här har inte setts förut.
– Om bara våra trupper drar sig tillbaka, är det många problem som kan lösas i Irak, fortsätter Linehan. Det skulle bli vissa problem, men det gäller oavsett om de drar sig tillbaka imorgon eller om fem år. Vi har ingen rätt att lägga beslag på alla deras resurser, att privatisera allt. Det är deras land.
Media hålls ute, menar de båda. Judith Linehan, till yrket sjuksköterska, har haft kontakt med människor verksamma i Irak och fått veta att sjukvårdssystemet är totalt demolerat. Men det finns ett mediaintresse för MFSO och även Alice Mahon har fått positiva reaktioner på sitt krigsmotstånd – till skillnad från när hon engagerade sig mot Natobombningarna på Balkan.
– Under Balkankriget utsatts folk för en så enorm propagandaapparat, säger Mahon. Jag har aldrig hört talas om något liknande.
Militärer avrådde invasion
– Invasionen av Afghanistan motiverades med att man sökte efter Usama bin Ladin, säger Linehan. Med Irak är det annorlunda. Argumentet om massförstörelsevapen genomskådades. Flera höga militärer avrådde från invasion. Folk reagerade. Men också detta att vi bryter mot internationell rätt! Folk som aldrig tidigare varit aktiva, som jag själv till exempel, börjar engagera sig. Mina ögon ska aldrig slutas nu när jag en gång öppnat dem. I USA idag hör du ingen säga att Vietnamkriget var bra. Vietnamveteraner är engagerade mot Irakkriget.
– Vi har runt en miljon muslimer i Storbritannien som är emot kriget, säger Mahon. Våra immigranter från Indien kommer ofta från en pacifistisk tradition. Vi har också många flyktingar från Irak som kom under Saddamtiden. Det folkliga motståndet avskaffade Spaniens regering, och har också påverkat i Polen.
– Och nu senast haft inflytande på Berlusconi i Italien, påpekar Judith Linehan. Vi ser det bit för bit.
65 procent emot kriget
– Hos oss finns ett nytt parti som är emot kriget, berättar Mahon. Det heter Respect och kan faktiskt få plats i parlamentet. Irakkriget har rört en nerv hos folk. De 1,5 miljoner som demonstrerade för två år sedan var även Thatcheranhängare och andra konservativa. Kriget kommer att kosta oss mandat i parlamentet.
Riktigt sådan har dock inte situationen varit i USA, framhåller Linehan.
– Vi hade terroristargumentet. Men enligt senaste undersökningen var 65 procent emot kriget. Våra 1 600 dödade har betytt mycket. Vi har använt 5,8 miljarder dollar per månad på kriget. Det är mer än i Vietnam, även medräknat inflationen.
Hur kunde då Bush vinna presidentvalet?
– En del av oss tror väl inte han gjorde det, säger Linehan, men faktum är att Kerry inte presenterade något starkt alternativ, särskilt inte när det gällde kriget.
Hot om livsstil
Alice Mahon menar att Bush har använt det säkraste opinionskortet för kriget.
– Herman Göring fick frågan efter andra världskriget hur de lyckades mobilisera så många tyskar och svarade: De flesta vill inte gå i krig men om du övertygar dem om att de har en fiende som hotar deras livsstil så går de med på att kriga. Det är vad Bush har gjort och Tony Blair försöker använda samma argument.
”Härnäst tar vi sikte på FN:s svek!”
I lördags hölls den internationella protestdag mot Irakkriget, som utlysts av World Social Forum i början av 2004. I Stockholm samlades cirka 1 500 personer för att lyssna på tal och musik.
Därefter marscherade en skara, aningen decimerad av kyla och blåst, mot USA:s ambassad. Ordföranden för Nätverket mot krig, Sköld Peter Matthis, är nöjd.
– Ja, mycket nöjd. Det var bra alltigenom. Vi uppskattade till knappt 2 000 personer på Sergels torg och sedan runt 900 som gick med till ambassaden. Det var riktigt kallt och jävligt men talen var jättebra. Eftihikar Hashem Alhousainy, från föreningen Iraksolidaritet och Shora Ismaian från Bojkotta Israel-nätverket höll tal vid ambassaden.
Helgen fortsatte med heldagsseminarium i ABF-huset i Stockholm. Framöver planeras fler aktiviteter.
– Vi planerar ett stort program i Z-salen i ABF-huset, med en ny ”En annan röst”-konferens den 17 april, berättar Matthis. Den tar sikte på FN:s svek och på FN:s möjligheter.
Medverkar gör bland andra Phyllis Bennis, USA; Alfredo Molano, Colombia; Jeff Halper, Israel; Rami S.A.Yazbak, Palestina; Mohammed Khadad, Västsahara.
