Patrik Renfors är elektriker på SSAB EMEA i Oxelösund, en av de arbetsplatser som gått ut med varsel i höst.
– Här råder en stor oro självklart, speciellt bland de yngre anställda. Vi har 94 visstidsanställda här och många av dem åker ut redan i november, säger han till Flamman.
Han är även fackligt aktiv i IF Metall och ordförande i Vänsterpartiet Sörmland.
– Mest oroväckande är att ledningen pratat om att ta inhyrd personal från bemanningsfirmor, vilket vi aldrig haft förut. Då försvagas rättigheterna för de anställda och det fackliga arbetet försvåras. Dessutom har det varit prat om att de som inte blir uppsagda ska gå ner i arbetstid till 80 procent och ner i lön till 90 procent.
Främst är det svensk industri som har drabbats av varslen i höst. SSAB EMEA har varslat 450 anställda, på Volvo Bussar i Säffle har 330 anställda varslats och IKEA-ägda Swedwood i Tibro har varslat 130.
Korttidsvecka blir smitväg
Socialdemokraternas gruppledare Mikael Damberg uppmanade nyligen regeringen att snabbt föreslå riksdagen ett system med korttidsvecka för att möta varslen i industrin. I februari i år lade flera fackförbund och arbetsgivare fram ett förslag på korttidsarbete och lönesänkning vid djupa kriser.
Regeringens utredning av förslaget blir färdigt i december. Men IF Metall motsäger sig starkt socialdemokraternas förslag att modellen bör användas nu.
– Den är tänkt att användas vid en riktigt djup kris, och där är vi inte än. Införs det nu kan det bli förödande för svensk industri på sikt, och kan bli en smitväg för arbetsgivare. Det är inte alls läge för att anställda ska gå ner i lön och arbetstid, säger Veli-Pekka Säikkälä, förbundets avtalssekreterare, till Flamman. Och att införa systemet i nuläget är inget regeringen planerar, enligt Niklas Gillström, pressekreterare hos arbetsmarknadsminister Hillevi Engström.
– Det är tänkt att sättas in endast vid ännu kraftigare konjunktur nedgångar, säger han till Flamman.
Men Veli-Pekka Säikkälä menar att regeringen kan göra mycket annat.
– De bör höja a-kassan, bygga ut järnvägarna så att stålindustrin får leverera stål, och ge statligt stöd till yrkesutbildningar för arbetslösa.
Hård kritik från Metall
IF Metall kritiserade i oktober regeringen för att inte ha tagit tillräckligt med ansvar vid krisen 2008-2009.
– Krisåren 2008-2009 krävde vi insatser av regeringen, men det hörsammades tyvärr inte. Om regeringen gått in med insatser hade över 40 000 industrijobb kunnat räddas. Jag hoppas nu innerligt att regeringen är mer snabbfotad och tar det ansvar som en regering har, sa IF Metalls ordförande Anders Ferbe i ett pressmeddelande.
Sedan varselvågen startade i höst har regeringen fått kritik från flera håll för att vara passiv. Men Niklas Gillström menar att det är viktigt att avvakta och se vad som kommer att hända i övriga Europa eftersom det påverkar Sverige.
– Det viktigaste är att vi har lagt fram en stark budget eftersom vi tidigt såg indikationer på att konjunkturen var på väg ner, säger han.
Men vad ska ni göra rent konkret för att skapa arbete åt alla de som förlorar sina jobb?
– De ska få stöd från arbetsförmedlingen, det kan bli praktikplatser eller arbetsmarknadsutbildningar. Och vi har redan sänkt bolagsskatten för att underlätta för företag att skapa jobb.
Vänsterpartiets arbetsmarknadspolitiska talesperson Josefin Brink anser att Sverige har en penningpolitik och finanspolitik som stramar åt för mycket.
– För varje lågkonjunktur som kommer stiger arbetslösheten. Det visar på att det i grunden är något fel i den svenska ekonomin och arbetsmarknadspolitiken. Nu behövs exempelvis större offentliga investeringar, stöd till arbetsmarknadsutbildningar, höjd a-kassa och bygge av bostäder, säger hon till Flamman.
