Nu väljer gruppen att, med stöd av bland annat Jordens Vänner och Ta tillbaka framtiden, på egen hand organisera vad man beskriver som en folkomröstning – om huruvida torvbrytning borde vara fortsatt tillåten i Sverige. På hemsidan beskrivs det som ett ”val i en sann demokratisk anda där vanliga människors röster får höras”. 

– Det är politikerna som hotar vår demokrati, inte vi. Det ligger i våra egna händer, så tro inte att någon annan ska göra något, säger Helen Wahlgren, en av Återställ våtmarkers grundare och tidigare EU-kandidat för Klimatalliansen.

Hon berättar om kampanjen vid ett digitalt lanseringsmöte med runt 140 deltagare, där hon själv presenteras som ”ökänd i riksdagen, medier och rättssalar hela landet runt”. De berättar att de fått mersmak av samarbetet med lokalborna i det lilla samhället Grimsås, där aktivister och invånare tillsammans demonstrerat och agerat mot torvbrytningen.

Medan regeringen vill sätta 13-åringar i fängelse vill vi att 12-åringar ska få rösta.

Kampanjen är öppen online fram tills i maj, då Återställ våtmarker kommer hålla en ”valvaka” ett stenkast från riksdagen – på restaurangen Bacchi Syre, som drivs av tidningen Syre. En insamling till projektet med en miljon som mål har redan dragit ihop över 410 000 kronor i finansiering, varav 370 000 kommer från amerikanska Climate Emergency Fund.

Den olydiga folkomröstningen om torven ska inte bara ske på nätet. Aktivisterna instruerar i hur man kan bygga ett portabelt valbås i kartong att ”sätta upp på Ica”, och föreslår att bygga en ”pimp-my-ride-bil” som kan pumpa ut torvbudskap ur högtalarsystemet. Mer klassiska förslag på mobilisering är ”ring alla i din postkod, eller mejla alla i din mejlinkorg”.

De digitala rösterna samlas in och räknas ihop i verktyget Insurvey, hos det svenska företaget Cloud Connected. Även barn ska kunna delta, förutsatt att de har bank-id. 

– Medan regeringen vill sätta 13-åringar i fängelse vill vi att 12-åringar ska få rösta, säger Roxy Farhat, talesperson för Återställ våtmarker.

– Vinner jasidan är det självklart tråkigt för nejsidan, men vi skulle fortfarande se det som positivt för demokratin att folk väljer att rösta i vårt initiativ.

Samtidigt som aktivistgruppen organiserar själva omröstningen står de också bakom nejkampanjen. Statsvetare Martin Karlsson, som forskat om folkomröstningar, kan inte minnas några andra exempel på när arrangören av en omröstning också öppet drivit ena sidan.

– Men det finns ju liknande internetkampanjer, som försöker synliggöra ett starkt stöd för sin egen sak.

Kan man kalla detta en demokratisk folkomröstning?

– Så länge man inte begränsar möjligheten att rösta på båda alternativen, och rösträkningen går rätt till, skulle jag säga att den åtminstone är rättvis. Men jag skulle kalla det mer av en opinionsundersökning i frågan, svarar han, och fortsätter:

– Mer formella politiska omröstningar går ju inte till så här, av goda skäl. Men det är inte ovanligt för klimat- och miljörörelsen att vara väldigt positiv till ”folkomröstningsinstrumentet”. Man vill visa på att det finns ett bredare folkligt stöd för något, än stödet i representativa församlingar. Det finns en tröghet i den representativa demokratin man vill ”skippa förbi”.

Den som vill se en framtid för torvindustrin har samtidigt möjlighet att rösta ja. På kampanjens hemsida kan man ta del av argumenten för torvbrytning, som att torv används vid odling av grönsaker såväl som vid djurhållning. Samtlig information på jasidan kommer från branschorganisationen Svensk Torv eller torvbolaget Neovas hemsida.

– Vi har velat ge dem en ärlig chans, och ser gärna att de också engagerar sig, säger Roxy Farhat till Flamman.

”Svensk Torv är kontaktade och har erbjudits att administrera och driva jasidan för torvbrytning”, står det på hemsidan. På lanseringsmötet meddelar dock Roxy Farhat att de inte svarat än, trots flera kontaktförsök. Det är därför ännu inte heller möjligt att donera pengar till jakampanjen.

”Föreningen har tidigare avböjt och det gäller fortfarande”, skriver Svensk Torvs ordförande Rickard Axdorff när Flamman ber om kommentar.

Trots att nejsidan är ensamma om att organisera omröstningen vidhåller Återställ våtmarker att processen kommer skötas demokratiskt.

– Detta är ett demokratiprojekt, svarar Helen Wahlgren.

Kan inte er omröstning verka lika partisk som ifall Svensk Torv hade varit ensam avsändare?

– Jag tror inte det. Hade någon annan startat en folkomröstning hade vi så klart gärna drivit nejkampanjen. Det är beklagligt att Svensk Torv och Neova, som redan drivit kampanj i torvfrågan under många år, lämnar walk-over. 

Tidigare i veckan lämnade riksdagsledamoten Rebecka Le Moine (MP) dock in en skriftlig fråga om utfasning av torvbrytning, med Återställ våtmarkers fokuspunkt Grimsås som exempel. När Miljöpartiet lade en motion i ämnet hösten 2025 ställde sig riksdagen bakom både att förbjuda nya torvtäkter, och fasa ut pågående brytning. I dag har även Vänsterpartiet krävt torvstopp, och Liberalerna profilerat sig i frågan till den grad att man kopierat Återställ våtmarkers grafik i sin kommunikation.

I Expressen undrar Återställ våtmarker om inte deras budskap faktiskt nått ända fram till miljöminister Romina Pourmokhtari. Regeringen har lagt över 3,5 miljarder kronor på att ”återväta” våtmarker, och ministerns pressekreterare skriver till Flamman att ”vi återställer fler våtmarker än någonsin tidigare under denna mandatperiod”. ”Blir det förbud för svensk torvproduktion nästa år?” undrar Svensk Torv oroligt, med ögat på Miljömålsberedningen som innehåller ett sådant förslag. 

Klimatvinsterna med återvätningen (en minskning på 0,02 procent av Sveriges totala koldioxidutsläpp) har dock ifrågasatts, och flera länsstyrelser har samtidigt fortsatt utfärda nya tillstånd för torvbrytning.

Återställ våtmarker vill se ett samhälle där mer bestäms i beslutande medborgarråd – något man är övertygad om hade drivit fram mycket mer progressiv klimatpolitik än politikerna gör idag. Helen Wahlgren är trots tongångarna i politiken ”gräsligt övertygad” om att politikerna aldrig kommer ställa om samhället tillräckligt för att undvika en klimat- och samhällskollaps. 

Vilken effekt har ett resultat som politikerna inte lyssnar på?

– Vi bryr oss inte om vad politikerna tycker om resultatet. Vi utmanar den representativa parlamentarismen, som vi anser har gått i baklås. I Sveriges grundlag står det “All makt utgår från folket”. Beslutet kommer öppna upp för vad som verkligen menas med det, säger hon till Flamman.

– Vi anser att folket själva kan bestämma och implementera de beslut som tagits. Ett starkt nej skulle ge oss ett tydligt mandat från folket att i sommar gå ut och gräva igen varenda en av Neovas torvgruvor. En röst, en spade.

Flamman har sökt torvbolaget Neova, som avböjt att kommentera, och miljöminister Romina Pourmokhtari.