Bok

Högerns svarta bok
Felix Antman Debels och Kristian Borg (red)
Verbal, 2010.

Det här med politiska antologier är ett svårt kapitel. Kvaliteten blir ofta i bästa fall blandad och det kräver ett tydligt syfte för att det inte ska sluta med platt fall. Också Högerns svarta bok lider av båda dessa problem men då den fyller sin funktion så väl gör det ingenting alls. Det här är ved i valrörelsebrasan, fri eldgivning från vänster riktad mot högern. Gott så.

Mest i linje med bokens titel är Kalle Holmqvist som skriver  utmärkt och välresearchat om Moderaternas och Folkpartiets diktaturförbindelser i företrädelsevis Latinamerika. Den innehåller inga luftpastejer och bör skapa problem för vilken borgerlig valarbetare som helst. Ställ dem inför Moderaternas nuvarande gullande med Pinochethögern i Chile eller Folkpartiets stora omfamning av Honduras militärkuppspresident så ska ni få se på grejer. Förläggaren Benny Nilssons egen text om sin arbetslivserfarenhet under den borgerliga mandatperioden är oväntat direkt, välskriven och rolig i sammanhanget. Ibland också tragisk.

Kajsa Ekis Ekmans bidrag om högerns klimatpolitik är som vanligt klar, väl argumenterad och rolig. Det finns anledning att återkomma till hennes kritik av ”gör-det-själv”-tänket i klimatpolitiken, också efter valrörelsen.
Efter valet har man, vid en eventuell rödgrön seger, också kanske mest nytta av Mikael Nybergs text. Han skickar iväg ännu en marxistraket som träffar hårt, mitt i det mjuka hos båda blockenså kallade krispolitik. Det är antologins starkaste text men kanske också den som minst av alla har med bokens tema att göra.