För en del Flammanläsare är du
kanske mest känd som den som försökte
lägga ner tidningen.
–Det har jag aldrig försökt göra.
Det där är en skröna.Vi försökte
aldrig styra tidningen från Stockholm.
Det var ju en självständig
tidning. Men det var en kamp inom
partidistriktet.
– Jag försökte sämja distriktet.
Utåt fick också partiet svara för vad
Flamman skrev.
–Min inställning till Flamman är
att den alltid har företrätt gruvarbetarnas
intressen och Norrbottens
befolkning. I de avseendena var alltid
partiets linje och Flammans desamma.
Det var när Flamman försökte
göra storpolitik som det skar
sig.
–Man skulle inte få vara kritisk
till Sovjetunionen. Men jag har alltid
tyckt att man ska ha ett kritiskt
förhållningssätt.
Du var med och startade Tidssignal,
en tidning som kanske uppfattades
som konkurrent till – eller ett
”istället för” – Flamman.
– Flamman var ju ett lokalt organ.
Tidssignal gavs ut i hela landet. Det
var för att bredda debatten och
knyta an till radikaliseringen, 68-
rörelsen som den kallas.
”Skulle vara självständigt”
I valet 1968 skulle VPK ha åkt ur
riksdagen om det funnits en fyraprocentsspärr.
Hilding Hagberg skrev i ett
brev till partistyrelsen september
1968 att en av faktorerna var ”partiets
tidningspolitik […] samt att kadern
och stora pengar mobiliserats
för den antisovjetiska och mot
kommunistpartierna illvilliga Tidssignal”.
Denna hårda kritik och värre
ändå har CH fått från Flamans folk.
Han drar på munnen.
–Det var inte det som var orsaken
till valnederlaget.

Vad var det då?
–Han hade ju kunnat fråga sina
kamrater i Sovjet vad fan de skulle
i Prag att göra.
– Jag ville att vi skulle vara ett
självständigt parti. Inte ta emot
pengar från Moskva. Som han
gjort.
Men en sak vill CH understryka
och nu blir han mycket allvarlig.
– Jag har aldrig fört någon annan
politik än partiets. Jag har alltid
haft en majoritet bakom mig. Annars
skulle jag ju ha avgått.
– Jag har alltid varit angelägen
om att det skulle studeras mera.
När jag slutade i riksdagen 1985,
startade jag CMS; Centrum för Marxistiska Samhällsstudier. Jag fortsatte att bevara förlaget Arbetarkultur.
Jag var redaktör för Socialistisk
Debatt under många år.
Du kanske var lite glad att Flamman
följde med APK 1977?
–Nej, varför då? Jag hade hellre
sett att Flamman hållit med
partiet. Idag tycker jag den är bra.
En självständig socialistisk tidning.
–Medierna spelar en allt större
roll. Senast idag spelade Dagens
Nyheter ut det antikommunistiska
kortet på ledarsidan.