I förra veckan kom en rapport som utrett hur elva EU-länder hanterar våldtäktsbrott. Sverige sticker ut i rapporten med cirka 5000 anmälda våldtäkter per år. Det kan jämföras med Grekland eller Portugal som har runt 200 anmälda våldtäkter per år.

– Det finns inte bara en förklaring till det höga talet. Här har ni en bättre anmälningsupptagning än på andra håll, våldtäktsbegreppet har utvidgats och det finns en större vilja hos svenska kvinnor att anmäla våldtäkter även inom relationer. För att klarlägga om det rör sig om en högre verklig förekomst krävs mer forskning, säger professor Liz Kelly, som lett studien, i Dagens Nyheter.

Samtidigt säger studien även att det kan vara så att det faktiskt sker fler våldtäkter i Sverige.

– En del av de höga talen kan förklaras med att fler brott anmäls i Sverige men det verkar också finnas fler faktiska brott, säger Christian Diesen, professor i rättsvetenskap, till Flamman.

Hög alkoholkonsumtion och en ”fri sexualitet” är faktorer som studien nämner och som blåsts upp stort i medier. Detta motsägs av att även länder som liknar Sverige ifråga om alkoholvanor och syn på sexualitet, som Danmark, har betydligt färre anmälda våldtäkter.
– Det kan bero på att kvinnorörelsen inte har fått lika stort utrymme i Danmark, säger Christian Diesen.

Han menar att synen på våldtäktsoffer i samhället och hur man tror man kommer att bli bemött vid en eventuell rättegång har stor betydelse för om man väljer att anmäla ett sexualbrott.

I exempelvis Norge och Storbritannien dömer en jury vid grova brott.
– Jurysystemet innebär högre grad av fällande domar, utom just vid sexualbrott.
Det beror, enligt Christian Diesen, på att jurymedlemmarna ofta är okunniga och fördomsfulla.

Carina Ohlsson, ordförande för Sveriges kvinnojourers riksförbund, är skeptisk till att festandet skulle vara orsaken till ett högt antal våldtäkter.

– Nej, det där tycker jag nästan låter som ett sätt att skuldbelägga offren. Sedan måste de väl ha fester i de andra länderna också.
Hon tror snarare det handlar om att fler vågar anmäla sexualbrott och att det finns en bättre medvetenhet om våldtäkt i Sverige.

En annan teori som förts fram är att våldtäkterna skulle vara en reaktion på jämställdhetsarbetet.
– Jag tror inte det. Om man jämför med till exempel sexköp har det visat sig att lagstiftningen gjort att färre män tycker det är okej i Sverige, säger Carina Ohlsson.

Christian Diesen tror däremot att en reaktion från män som upplever frustration över minskad makt kan vara en delförklaring.
– När jämställdheten går framåt blir många män mer jämställda och får mer respekt för kvinnor, men en del kan också reagera tvärtom.

Men hur ska man hantera det, att lägga ned jämställdhetsarbetet är ju knappast ett alternativ?
– Nej, vi måste istället jobba ännu mer med attityder.

Uppseendeväckande är att Sverige har en mycket låg åtalsfrekvens. I andra länder där antalet anmälda våldtäkter ökar, leder även fler anmälningar till åtal.

Liz Kelly är kritisk till hur rättsväsendet i Sverige hanterar anmälningar om sexualbrott. Studien visar exempelvis att våldtäkter där offret och förövaren känner varandra mer sällan leder till åtal.

– Det finns fortfarande en föreställning om att en våldtäktsman är någon som hoppar fram ur en buske på kvällen, säger Christian Diesen.