Även i årets avtalsrörelse har Kommunal svårt att ro sina krav i land. Kommunalanslutna undersköterskorna Annmari Tyrell och Kerstin Lundgren hyser inte mycket tilltro till sitt förbund.
Annmari Tyrell har jobbat som undersköterska i Stockholm i ungefär 25 år. Hon är medlem i Kommunal, men är skeptisk till förbundets linje.
– Först och främst tycker jag det är väldigt dåligt att Kommunal är för individuell lönesättning, säger hon, trots att hon själv tillhör dem som hamnat på ”rätt sida” av staketet.
Hon tjänar 18 700 kronor i månaden, vilket är en topplön på det äldreboende på Kungsholmen i Stockholm där hon jobbar.
– Men vissa anställda tjänar bara lite mer än 14 000 kronor i månaden, och det tycker jag är helt fel. Alla som jobbar här gör ju samma jobb, och då ska de också ha samma lön, framhåller Annmari Tyrell.
Äldreboendet såldes för fem år sedan till privata Medihem. Anställda omfattas av ett separat avtal, men det utformas i enlighet med Kommunals.
Inte många kronor
Kommunal har år efter år försökt höja lägstalönen för sina medlemmar. Men trots optimistiska utspel och strejkåtgärder har utkomsten av förhandlingarna inte gett särskilt många extra kronor i lönekuvertet för kommunalarna.
27 400 av Kommunals medlemmar har en heltidslön på mindre än 15 000 kronor i månaden. Dessa låginkomsttagare är främst vårdbiträden inom äldreomsorgen. Men där finns också barnskötare, personliga assistenter, ekonomi- och skolmåltidsbiträden, vårdare, städare och undersköterskor, varav det stora flertalet är kvinnor.
Enligt Kommunal finns det medlemmar som tjänar så lite som 13 000 kronor i månaden.
– Och till detta ska man lägga att jättemånga av dessa lågavlönade bara har deltidsanställningar, påpekar Annmaris kollega Kerstin Lundgren, även hon en relativt välavlönad undersköterska.
”Sliter ihjäl sig”
– Tänk att få lite mer än 14 000 kronor för heltid och bara jobba 75 procent! Dessa personer sliter ihjäl sig i och med att de måste jobba en massa extra för att klara sig.
I årets avtalsrörelse kräver Kommunal att lägstalönen höjs till 15 000 kronor. En sådan höjning skulle kosta arbetsgivarna omkring 110 miljoner kronor, vilket är mellan 0,1 och 0,2 procent av deras totala utgifter.
För en person med 15 000 kronor i månanden blir det, enligt Institutet för privatekonomi på Föreningssparbanken, ungefär 2 230 kronor över till nöjen, semester, sparande, bil och liknande per månad. Det är en inkomst i nivå med vad en person kan få i ekonomiskt bistånd, eller vad som förut kallades socialbidrag.
Varken Kerstin Lundgren eller Annmari Tyrell ger uttryck för någon större tilltro till Kommunal.
Förhandlat bort heltiderna
– De har ju till exempel förhandlat bort våra heltider, framhåller Tyrell, som dock är tveksam till om det är rimligt att lägga ett så stort ansvar på Kommunal.
– Det är svårt att veta hur stora möjligheter Kommunals förhandlare egentligen har att påverka. I slutändan är det ju alltid arbetsgivaren som har makten.
Och Kerstin Lundberg drar det ännu ett varv:
– Det är ju inte så lätt för kommunerna att betala högre löner när staten hela tiden skär ner på anslagen, säger hon och väver därmed samman Kommunals avtalsrörelse med budgetförhandlingarna, där en stötesten varit hur mycket pengar som ska garanteras kommunerna.
