Visita presenterade nyligen sin stora kampanj inför valet: Dubbelstöten. Namnet syftar på arbetsgivarorganisationens lobbyarbete mot höjd restaurangmoms och arbetsgivaravgift för unga.
Facktidningen Hotellrevyn har rapporterat om att hotellanställda tvingas dela ut flygblad om Dubbelstöten. Hamburgerkedjan Max skrev tidigare i år ett brev till sina anställda där de hotade med nedskärningar vid ett regeringsskifte. Vi kan räkna med ett än hårdare tonläge när temperaturen inför valet stiger. Det finns något här som är värt att ta på allvar. Människor är rädda om sina jobb. Självklart sprids en oro när ens chef säger ”vi tänker sparka fem personer vid ett regeringsskifte”. Så vad borde vara vänsterns svar på Visitas kampanj?
Först kan det vara på sin plats med fakta. När det gäller arbetsgivaravgiften finns inget som tyder på att en 23-åring alltid är mindre attraktiv på arbetsmarknaden än en 59-åring. I många fall kan det vara tvärtom. Det är rimligare och mer effektivt med riktade insatser mot de unga som faktiskt har svårt att få jobb. Påpassligt nog är den enda remissinstans som varit odelat övertygad om att den tidigare sänkningen kommer leda till fler unga i arbete Visita, vars medlemsföretag alltid har haft många unga anställda.
Konjunkturinstitutet har tidigare räknat ut att den sänkta restaurangmomsen har gett motsvarande ungefär 4 000 nya jobb. Samtidigt, påpekar KI, är det inte säkert att det innebär 4000 nya anställda. Det KI gått efter är löneutbetalningarna i branschen. Det kan vara så att deltider har blivit heltider, eller att anställda arbetar fler övertidstimmar. En del kritiker till KI:s förhållandevis försiktiga rapport har till och med spekulerat i om det är ett ökat löneuttag av krogägarna själva som bidrar till ökningen.
Det vi faktiskt vet med säkerhet är att reformen har kostat 5,4 miljarder kronor i minskade skatteintäkter. Det kan jämföras med att regeringen, i samband med att krogmomsen sänktes, inrättade 7 500 platser på yrkesvux. Beräknad kostnad för de nästan dubbelt så många utbildningsplatserna som de – eventuella – nya jobben? 750 miljoner kronor. Hade de 5,4 miljarderna i stället använts inom skolan hade de räckt till cirka 13 000 nya lärartjänster.
I grund och botten handlar det om olika intressen. Visita satsar inte tio miljoner kronor på en lobbykampanj av omsorg om de anställdas jobb. Regeringens sänkning av krogmomsen handlade om en omfördelning från det gemensamma till det privata. Jobbskapandet var möjligen tänkt som en positiv bieffekt. Restaurangägare tjänar på momssänkningen. Vi andra gör inte det. Inte ens om vi är anställda hos restaurangägaren. Det är ganska enkelt. Men när det sällan talas om klass och när arbetsgivare pratar om ”oss” och ”vi”, som om det gällde en familj är det inte självklart. Det är något som tål att lyftas fram, för den delen inte bara när det gäller restaurangmomsen.
Unga är inte dumma. De kan också se att det saknas resurser i småsyskons skolor. Eller att mammor som jobbar inom vården går på knäna. Det är inget fel med att flippa hamburgare eller att hälla upp lattes. Men en del av dem som gör det kan nog lika gärna arbeta inom offentlig sektor, eller plugga vidare om möjlighet ges. Glömde jag förresten berätta att det går att inrätta nästan trippelt så många nya högskoleplatser som krogmoms-jobb för en betydligt lägre kostnad? I stället försvinner det högskoleplatser i dag.
Ett rimligt svar på unga restauranganställdas oro från vänstern borde därför vara ”Okej, det kanske, möjligen, blir några färre restaurangjobb. Men vi kan erbjuda något så mycket bättre.”
