På 80-talet började man klassificera människor som vinnare och förlorare. Vi var många som på arbetsgivarens bekostnad fick gå en trevlig managementkurs där man lärde sig att bli framgångsrik och hur man skiljer agnarna från vetet.
Det märkligaste greppet som jag minns var det här med att packa sina inköp: de som använde båda händerna tillhörde vinnarnas skara, de som bara packade med en hand var typiska förlorare.

Vad vi än anser om ett sådant sätt att sortera människor går det inte att komma från att det faktiskt har en förankring i verkligheten. Direktör Krarup som efter ett drygt år får kicken för att han sköter sig så uselt, och som tack för besväret får 150 miljoner i pension. Typisk Vinnare. Man kan riktigt se hur han trycker ner varorna i Konsumkassen med både händer och fötter.

Inkompetensminister Mats Odell som är ”häpen” över Krarups pension är otvivelaktigt mannen som har gett Förloraren ett ansikte. Han orkar nog inte ens ta sig till butiken. Hans ställning som loser har dessutom en tragisk dimension. Om de antika grekiska tragöderna skrev pjäser om finanskrisen skulle Odell lätt platsa som huvudperson.

För att sälja ut statliga företag tar Matsen hjälp av finansbolaget Carnegie, som han något år senare måste förstatliga för att det inte ska gå i putten. Ren Oidipusklass.