Det var framför allt utformningen av konflikträtten och turordningsreglerna som parterna inte kunde komma överens om. Enligt Wanja Lundby-Wedin, ordförande för LO, hade hon inte fått några indikationer på vad som var på gång.
– Det fanns ingen vilja eller förmåga hos LO och PTK om att kompromissa, säger Jan Peter Duker, vd för Svenskt näringsliv, till Flamman om de avbrutna förhandlingarna.
LO-ledningen har redan fått hård intern kritik för att man faktiskt varit beredd att delvis backa på en del punkter, som konflikträtten.
Var det realistiskt att tro att ni kunde få igenom mer krav?
– Ja, annars skulle vi inte ha suttit med det här i ett och ett halvt år. Vi var även beredda att ta högre kostnader för arbetsgivare i fråga om omställning till exempel.
Inga sympatiåtgärder på 28 dagar
Wanja Lundby-Wedin håller inte med om att LO inte var beredd att kompromissa.
– Vi var beredda att fortsätta förhandla, sade hon vid LO:s presskonferens.
Det som parterna inte kunde komma överens om var dels konflikträtten. Svenskt näringsliv ville ha en karenstid på 28 dagar innan fack har rätt till att ta till sympatiåtgärder vid strejker. I LO:s förslag på huvudavtal ville man ha en begränsning på sju dagar och att sympatiåtgärder endast får vidtas på uppmaning av det strejkande facket.
Den andra stötestenen var turordningsreglerna. Svenskt näringsliv ville omvandla regeln om att små företag får undanta två personer från turordningen till att gälla fem personer. Man ville även till stor del frångå ”sist in först ut”-principen och istället låta ”skicklighet och kompetens” vara avgörande för vilka som ska sägas upp. Något som LO menar leder till godtycke. Dessutom krävde Svenskt näringsliv att arbetsgivaren ska ha sista ordet om fack och företag inte kommer överens om turordningen vid uppsägningar, mot att den uppsagda då skulle få åtta månaders uppsägningstid.
– Ett huvudavtal är ett regelverk om hur matchen ska spelas, där kan man inte skriva regler som gör att ena laget alltid ska vinna, kommenterade Erland Olausson, tidigare avtalssekreterare, LO.
Svenskt näringsliv har nyligen gått ut och krävt lagstiftning som inskränker strejkrätt och Lagen om anställningsskydd. Hittills har både arbetsmarknadsminister Sven Otto Littorin och finansminister Anders Borg varit avvisande. Men centerledaren Maud Olofsson har sagt att hon vill lyfta frågan.
”Inget behov av ny turordning”
TCO:s chefjurist Ingemar Hamskär ser inte något skäl till att ändra turordningsreglerna vid uppsägningar, enligt TCO-tidningen. Dessutom anser han att facken har varit alltför defensiva i diskussionen kring ett nytt huvudavtal. Till stor del har man anammat arbetsgivarnas resonemang om Las och turordning som ett hinder.
– Vi borde istället lyfta anställningsskyddets betydelse vid arbetsbrist.
Redan idag finns ett relativt stort svängrum för att frångå ”sist in först ut”-principen. Till exempel har arbetsgivaren möjlighet att bestämma vilken enhet eller vilken kompetens arbetsplatsen ska skära ned på.
Han påpekar även att Lagen om anställningsskydd kom till på 1970-talet som en följd av att yngre personer oftare har lättare att ställa om sig vid uppsägningar. Men även innan dess fanns sedan lång tid tillbaka en praxis om turordning grundat på hur länge man varit på arbetsplatsen. Enligt Ingemar Hamskär finns inte heller någon seriös forskning som tyder på att lagen om anställningsskydd skulle avskräcka arbetsgivare från att anställa.
– Att Las är ett hinder för att anställa är en seglivad myt framgångsrikt odlad av arbetsgivarna.
