En av de flitigaste föreläsarna under World Social Forum var den pakistanske författaren och politiske aktivisten Tariq Ali, aktuell med nya böcker om bland annat USA:s ockupation av Irak, och en av de 19 personer bakom ”Porto Alegre Consensus” som Flamman rapporterat om. I likhet med många andra betonade han vikten av kampen mot den nordamerikanska imperialismen. Han talade om motståndet mot ockupationen i Irak samt utvecklingen i Venezuela, som en bas för den globala politiska kampen och dess möjligheter att bryta imperiets makt. Ali betonade nödvändigheten av att betrakta utvecklingen i Irak ur ett historiskt perspektiv. Han liknande valet i Irak vid de val som nazisterna höll i det ockuperade Frankrike (där 60 procent av befolkningen röstade fram den nazistvänliga Vichyregeringen), lika illegitima och folkrättsvidriga (valet strider mot Genèvekonventionen).
Att den borgerliga pressen i västvärlden hyllar den nya demokratin i Irak är bara ett resultat av den pro-amerikanska hegemonin. En hegemoni som kommer att producera nya lögner, ursäkter och undanflykter för mord, förtryck och ökad militär expansion i regionen.
Motstånd måste få stöd.
Den amerikanska aggressionen kommer att föda ett hårdare och blodigare motstånd. Ett motstånd, vars progressiva delar måste få omvärldens stöd. Vikten av att förstå den strategiska potential som både den venezuelanska revolutionen och motståndet i Irak besitter är helt nödvändig för den globala vänstern, menade Ali. Venezuela utgör ett positivt alternativ till den rådande världsordningen. I den venezuelanska revolutionen finns det folkliga stöd som vänstern kan söka kraft ur, samt ett reellt och faktiskt geopolitisk motstånd mot en allt mer aggressiv militarism sanktionerad av Washington.
