”– Från och med nu är det vi som bestämmer, svarade han. Och du ska tillbaka till Marocko.
Han tog upp mitt påtvingade värvningsarbete och att jag hade hoppat av det uppdraget. Han kallade mig förrädare och sa att jag smutsat ner Marocko, att jag snackar skit bakom ryggen på vårt land. Jag ville svara, men de tvingade mig att vara tyst. Jag låg nedtryckt på golvet hela resan. Han hade sina fötter på mig och sparkade då och då till mig”.
Tortyr och hot
Texten är ett utdrag ur ett drygt 70 sidor långt pdf-dokument skrivet av Yossef Marehoum, marockansk medborgare med delvis västsahariskt ursprung. Han anklagar marockaner i Sverige för att ha hotat, och även fört bort och misshandlat honom på svensk mark.
Den märkliga historien tar sin början i Marocko. Yossef Marehoum berättar om hur han hamnade i problem med myndigheterna, anklagad för samröre med Polisario, den västsahariska befrielserörelsen, satt fängslad i över tre år och övertalades till slut att arbeta som informatör.
För att göra en lång historia kort tog han sig till Sverige i början av 2000-talet och har sedan dess levt tidvis gömd.
Det var vintern 2005 som Marehoum kom i samspråk med ett par landsmän på ett café i Örebro. Han erbjöds skjuts och eftersom det var kallt tog han emot den. Men han kördes inte hem, utan i stället fördes han till en lägenhet där han misshandlades och hölls i förvar i tre veckor. Männen som var hans fångvaktare ville ordna pass åt honom och förmå honom att åka tillbaka till Marocko. Till slut gick han med på att åka till marockanska ambassaden. Väl i väntrummet på ambassaden började han skrika på hjälp. Det blev stor uppståndelse bland personal och bland dem som fanns i väntrummet i olika ärenden. När han bad att få lämna ambassaden kunde inte männen göra något för att hindra honom.
Yossef polisanmälde misshandeln och frihetsberövandet och flyttade till en flyktingförläggning strax utanför Boden. Där var han mycket förtegen om vem han var och varför han sökte asyl. En dag när han var på väg in till stan från förläggningen blev han indragen i en bil av tre män. Han blev förd till en lägenhet och torterad med ett hett järnrör som trycktes mot hans rygg. Han bedömer själv att tortyren pågick i en kvart. Han hölls kvar i lägenheten över natten. Marehoum själv tror att hoten och kidnappningarna har skett på direkt eller indirekt order av Marocko.
Rättsintyg till stöd
Historien låter fantastisk. Migrationsverket menar att Yossef Marehoum inte är trovärdig. Enligt hans juridiska ombud, Eva Ericson menar man bland annat att det inte finns någon kännedom om att Marocko bedriver flyktingspionage i Sverige. Själv tycker hon han är trovärdig.
– Han är väldigt initierad, säger hon om de uppgifter han lämnat.
En annan som tror på Yossef Marehoum är Jan Strömdahl, aktiv i solidaritetsrörelsen för Västsahara i Sverige och som under flera år har haft kontakt med Marehoum.
– Hade jag inte själv varit övertygad om att han är trovärdig hade jag inte stöttat honom med bokprojektet om det här, säger han.
Jan Strömdahl säger att det han har kunnat kontrollera i Marehoums berättelse stämmer. Efter att Yossef Marehoum blev bortförd och misshandlad andra gången fick han sina skador dokumenterade av en rättsläkare. I intyget konstateras att skadorna kan ha uppkommit på det sätt som Marehoum beskriver. Jan Strömdahl har även tagit del av inspelade telefonsamtal med personer med koppling till marockanska ambassaden som Yossef Marehoum spelat in och som till viss del stödjer hans uppgifter.
Posttraumatisk stress
I dag sitter Yossef Marehoum på rättspsykiatrisk avdelning. Möjligen är det något som gör att han betraktas som mindre trovärdig. Å andra sidan talar rättsintyget om tecken på posttraumatisk stress, något som alltså skulle stödja att han varit utsatt för traumatiska upplevelser.
Flamman har försökt att kontakta marockanska ambassaden i Sverige för en kommentar. Den person vi talade med är skeptisk till Marehoums uppgifter och säger att man inte vill kommentera saken mer över telefon.
