USA:s mobilisering av sina militära stridskrafter mot Libyen får motreaktioner i Latinamerika. När den militära statskuppen genomfördes mot president Manuel Zelaya den 28 juni 2009, fördömdes den lamt av Obama och Clinton. Inte ett enda krigsfartyg mobiliserades för att slå ned kuppmännen.
De enda åtgärder Vita huset vidtog var att frysa kuppgeneralens och hans civila motsvarighet Roberto Michelettis visum till USA. Inte en enda strumpa som produceras på de stora maquilasfabrikerna i Honduras eller bananer, skaldjur, kaffe eller ädelträ som exporteras till USA stoppades. Inte heller det militära stödet. Kuppmännens bankkonton och tillgångar i USA frystes heller inte. USA:s 800 officerare på Soto Cano i Honduras, USA:s största flygbas i Centralamerika, fortsatte sina operationer som inget hänt.
– Så opererar Imperiet, säger president Manuel Zelaya till Flamman.
– De försvarar sina intressen och glömmer alltid de moraliska principerna.
– I fallet Libyen-Honduras står det ännu en gång klart den cyniska och indignerade uppgiften som USA spelade i den militära statskuppen. De fördömde statskuppen men å andra sidan vägrar de erkänna morden, den desperata protesten från ett folk som dör på gatorna bara för att det kräver rättvisa.

Zelaya säger att i Honduras opererar sedan statskuppen en statsterrorism med paramilitära grupper som genomför massakrer medan världen och Europa, ”civilisationens vagga”, förblir tysta.
– Detta är sanningen bakom USA:s och Obamas dubbelmoral i utrikespolitiken och från dem som står i tjänst hos dem för att dölja tragedin som Honduras upplever.