Frågan om Frågan om huruvida feminismen behövs i svensk politik avgjordes i praktiken efter den andra vågens feminism. Då, på 1970-talet, bröt specifika kvinnokrav igenom: dagisutbyggnad, arbetstidsförkortning och fri abort utgjorde delar av ett specifikt vänsterfeministiskt projekt.
Under 1990-talet kom den tredje vågens feminism, med krav på ökad kvinnorepresentation, uppmärksamhet på mäns våld mot kvinnor och nya lönekrav. Nu kom ordet feminism i centrum. Vänsterpartiet blev först och till slut skulle alla partier kalla sig feministiska.
År 2005 kommer det första renodlade feministiska partiet. Det är faktiskt en historisk händelse. Låt oss skruva oss ur partigängan för en sekund och vara djävulens advokat. Är Feministiskt initiativ något som kommer gynna kvinnor?
Faktum är att det finns några saker som talar för det. Om ett sådant parti är mer effektivt opinionsmässigt för att skapa ett tryck i frågorna, vilket Fi ser ut att vara. Det är det också om det breddar stödet för feminismen. Det gör dock Fi knappast. Den miljö där detta parti formats är snarare smalare än vänsterpartiet. Tyvärr – just här skulle ett feministiskt parti, för folk som inte vill bli vänsterpartister, göra en insats.
Det viktigaste argumentet mot Fi har hittills varit att det kan garantera en borgerlig regering, eller att vänsterpartiet skulle åka ur riksdagen. Det vore mer än ett steg bakåt. Det vore en katastrof ur kvinnoperspektiv om det enda seriöst feministiska partiet försvann ur riksdagen. Men om det istället blir miljöpartiet som åker: varför inte? Ett feministiskt parti skulle aldrig kunna arbeta ihop med Reinfeldt. Det skulle vara lättare att förmås ta ansvar för en mänsklig arbetsmarknad, än ett grönt parti som sätter alternativa driftsformer högst. Faktum är att miljöpartiet mer än socialdemokraterna satt käppar i hjulet för sjukförsäkringarna, stopp för vårdprivatiseringar och mer pengar till kommunerna.
Så långt kan man välkomna Fi. Den stora frågan är snarast om Fi kommer att bidra med något innehållsmässigt i politiken. Av den lilla plattform som formulerats finns många intetsägande ord och några saker som är direkt dåliga, framför allt när plattformen tangerar en feminism med betydelsen: glöm männen. Inte mot männen: glöm dem bara. Så låter det när man skall försöka täcka in områden där könsperspektivet korsas med andra perspektiv.
”Äldre kvinnor behandlas illa. Kvinnor som inte passar in i en vit västerländsk norm tillskrivs en avvikande etnisk identitet och marginaliseras. Kvinnor med funktionshinder diskrimineras. Kvinnors liv sätts på spel av att asylpolitiken saknar insikt och förståelse för kvinnors asylskäl.”
Är det bara äldre och handikappade kvinnor som behandlas illa? Menar Fi att ett antirasistiskt parti blir bättre när det tar sig an rasism just mot kvinnor? Det är klart att det går att korsa feminism med andra perspektiv. Men det går inte till som när man blandar saft.
Här undgår Fi att bryta en tråkig trend. Samtidigt som politiken har allt färre partier med en vision om samhället, blir den alltmer full av utspel som skall markera att partier har koll på det senaste och kan inympa en ny vokabulär i sin gamla katalog.
Vore det inte bättre att göra ett seriöst jobb? Identifiera två-tre frågor att driva hårt: kvinnolönerna, våldet mot kvinnor och sjukskrivningarna, och göra ett verkligt avtryck. Vi har redan sett att feminismen just nu kanske erbjuder de bästa argumenten för att bryta med omänskliga löneklyftor och nedskärningspolitik. Gå vidare och utveckla en feministisk ekonomisk politik, där intäkterna kan bära en expansion som både garanterar jobb och rimliga lönenivåer!
Ett feministiskt parti utan sådana ambitioner vore ett direkt steg bakåt. Det vore att degradera tredje vågens feminism till en tredje vägens feminism, att slutligen avradikalisera feminismen.
När detta blir ett parti har vi rätt att kräva besked om lösningarna. Inte bara därför att det redan har varit mycket ord och lite förändring. Utan därför att Gudrun Schyman själv redan har suttit och förhandlat med regeringen om dessa frågor tidigare. Här kommer en konstruktiv debatt mellan vänstern och Fi att kunna ligga.