Elever ska kunna få överklaga sina gymnasiebetyg och slutbetyg från grundskolan. Det föreslår  utredningen Riktiga betyg är bättre än höga betyg som kom nyligen. Principiellt är det ett viktigt förslag, i synnerhet som betyg kan betraktas som myndighetsbeslut. Med tanke på att de dessutom påverkar ungas möjligheter till utbildning och yrkesval är det närmast absurt att de inte går att överklaga. I flera andra länder, däribland Finland vars skolsystem påminner om Sveriges, har möjligheten funnits länge.

Utbildningsminister Jan Björklund har där­emot sågat utredningen. I sitt nyhetsbrev uttrycker han oro över att omprövning av betyg skulle innebära mer byråkratiskt arbete för lärare. ”Det riskerar att bli en väldig fixering vid provresultaten”, fortsätter han, då rätten att överklaga betyg ställer högre krav på att betygsunderlaget dokumenteras.
Det är visserligen helt legitima farhågor. Men mot dessa finns åtminstone två argument:

1 . Merarbete innebär inte att man kan strunta i rättssäkerheten, utan snarare att det behövs mer resurser till skolan.
2.  Från någon som tidigare tjatat sig hes om fler och tidigare nationella prov, samt varit utbildningsminister under en period när många skolor tvingats göra nedskärningar, känns just de argumenten inte så trovärdiga.

Hittills har en rad partier ställt sig positiva till omprövning av betyg. Både Vänsterpartiet och Socialdemokraterna, så väl som Kristdemokraterna och Centern, stödjer slutsatserna i utredningen. Det är självklart bra. Samtidigt finns en risk att förslaget blir sönderkramat, just för att det är enkelt, populärt – och egentligen inte så förpliktigande.
Utredningen föreslår att överklagan i första hand ska vara skriftlig och sändas till rektorn, med en motivering om varför betyget är felaktigt. Lärarnas riksförbund betonar i en kommentar att det måste finnas sakliga skäl i motiveringen för att en överklagan ska kunna tas upp.
Det är en rimlig utgångspunkt, men de flesta 15-16-åringar kommer nog att behöva hjälp med att formulera de sakliga skälen på ett sätt som gör att de har en chans att få igenom en omprövning.
Själv misstänker jag att det till stor del kommer att bli akademikerföräldrar med god vana att uttrycka sig i tal och skrift på svenska som sitter och knåpar ihop välformulerade skrivelser åt sina barn.
Och det är inget fel med det. Att det oftare är resursstarka personer som tar vara på sina rättigheter är inget nytt. Men det är inte möjligheten att överklaga betyg som är nyckeln till bättre skolresultat för elever från studieovana hem. Det kommer inte heller att minska den sociala snedrekryteringen till högre utbildningar.

Utredningen om betygsomprövning har också till viss del överskuggat en annan aktuell utredning: Flickor, pojkar, individer – om betydelsen av jämställdhet för kunskap och utveckling i skolan, vars slutsatser kan sammanfattas med att jämställdheten i grund- och gymnasieskolan är en katastrof. För att komma till rätta med de problemen behövs andra åtgärder: fler lärare med bättre kompetens inte minst i genusfrågor, mindre elevgrupper och mer stöd åt ungdomar med särskilda behov. Kort sagt gamla tråkiga, ickepopulistiska vänsterkrav.