Brända husgrunder är allt som återstår i byn Kenemote. För flera månader sedan bröt en konflikt ut mellan fyra olika klaner i byn. Nio personer har dödats, däribland en liten pojke, och de flesta byggnader har bränts ner. Många människor är dessutom traumatiserade efter striderna, som utkämpats med både moderna vapen, och med pilar och pilbågar.
– Vi kvinnor har drabbats hårt eftersom vi inte kan gå till våra trädgårdar och hämta mat och barnen kan inte längre gå till skolan. Vi har berövats både frihet och säkerhet, säger Aulo Nareo från Kenemote till IPS.
Bor i ruiner
Den klan som gick vinnande ur striderna har nu slagit läger med sina vapen bland ruinerna i byn. De övriga tre klanerna har tvingats på flykt. De har slagit upp enkla bostäder i den närliggande staden Goroka eller bor hos släktingar i andra byar.
– Det kommer att ta flera år att återuppbygga det som har gått förlorat och vi vet inte vem som ska kunna skapa fred, säger klanledaren Lim Nareo till IPS.
Strider mellan olika befolkningsgrupper har länge varit ett problem på Papua Nya Guinea, ett land vars 7,3 miljoner invånare är fördelade på uppskattningsvis ett tusen olika etniska grupper. Konflikterna har dock förvärrats under de senaste 20-30 åren, i takt med att tillgången på moderna vapen har ökat. I dag kan bybor få tag i automatkarbiner och granater med hjälp av internationella vapensmugglare.
Vapen ger status
Många hävdar att de behöver vapen för att kunna försvara sig, eftersom polisen har svårt att nå ut i landets oländiga terräng på landsbygden, där 80 procent av befolkningen bor. Men vapnen har dessutom blivit en viktig statussymbol för många män och ungdomar.
Strider kan bryta ut på grund av konflikter över jordtillgångar, boskap, eller som hämnd för påstådda oförätter. Men dagens konflikter kan även utlösas av strider om den kompensation som utgår i samband med olika projekt som bedrivs för att utvinna de stora naturresurser som finns i landet. De traditionella stridsmetoderna, där det fanns regler för hur våldet skulle utövas, har dessutom ersatts av en mer gerillaliknande taktik som förvärras av utövare som är påverkade av narkotika eller alkohol.
110 000 flyktingar
Resultatet har blivit att många tvingats på flykt från sina hem, ofta i många års tid. Organisationen Internal Displacement Monitoring Centre (IDMC) bedömer att det finns runt 22 500 människor i Papua Nya Guinea som tvingats på flykt på grund av klanstrider och naturkatastrofer. Internationella rödakorskommittén menar dock att den verkliga siffran är betydligt högre – och att det finns fler än 110 000 internflyktingar i landet.
De många konflikterna har även stora konsekvenser för utvecklingen i landet, och förvärrar landbygdsbefolkningarnas redan utsatta situation. I provinsen Eastern Highlands ligger medellivslängden på 55 år, medan 73 av 1 000 barn dör innan de hunnit fylla fem år. Detta samtidigt som medellivslängden bland befolkningen i huvudstaden Port Moresby är 59 år, dödstalen bland små barn ligger där på 27 barn av 1 000.