Mamdouh Habashi arbetar med Arab And African Research Center i Kairo och är vice ordförande i World forum for alternatives – en internationell organisation som hjälper människor på gräsrotsnivå att kämpa för demokrati.
Flamman träffar honom för att höra vad han tror om Egyptens framtid och hur vänsterrörelsen kan påverka den.

Protester i tio års tid

I Sverige beskrivs proteströrelsen i Egypten bestå dels av ungdomar aktiva på internet och dels av det muslimska brödraskapet.
– Det är bara skitsnack. Upproret är den logiska följden av en lång rad protester som hållit på i tio år och vuxit i styrka de senaste fem åren. Arbetare, bönder och tjänstemän har protesterat, ja nästan alla segment i Egypten har visat sitt missnöje. De senaste tre åren har det funnits en mycket stark rörelse för att skapa oberoende fackföreningar, utöver de 23 som kontrolleras av regeringen. Men dessa rörelser har fragmentiserats, det är så en diktatur fungerar.
I Sverige jämför man med det som hände i Östeuropa.
– Jag vill vara tydlig på den punkten. Denna revolution är ingen ”färgrevolution”, ingen orange eller grön revolution. Det är en antiimperialistisk revolution, riktad bland annat mot USA:s intressen. Det är ingen tillfällighet att USA:s säkerhetsråd suttit samlat sedan den 25 januari.
Många har framställt det muslimska brödraskapet som en farlig kraft.
– De har hållit sig mycket tillbakadragna under hela processen och inte använt några muslimska slagord. Men de har demoniserats, det var plan B för regimen när plan A misslyckades och säkerhetspolisen inte lyckades slå ner protesterna.

Uppmanades sabotera

Sen fanns det tydligen en plan C och D också?
– Ja, den sjätte dagen drog regimen tillbaka polisen från hela stan, öppnade samtidigt fängelserna och uppmanade banditerna att sabotera, framförallt i bostadsområdena, för att skapa skräck. Då bildade vi medborgargarden för att försvara oss. Vi satt där utanför våra hus och diskuterade politik. Rika och fattiga, kristna och muslimer, män och kvinnor tillsammans. Nästa drag de försökte med var att skapa en armé av tjuvar och säkerhetspoliser. Vi har bilder av hur polisens lastbilar fraktar vapen till dem och hundratals intervjuer med folk som berättar hur regimen försökt köpa dem för att gå med.
Finns det en risk för en militärkupp?
– Vi ser inte armén som regimens utan statens. Vissa högre officerare tillhör visserligen den privilegierade eliten, men de är mycket få.

Minimilönen viktigast

Vad kommer att bli nästa steg nu när Mubarak har avgått?
– Det finns ett antal krav som alla är överens om. Undantagstillståndet som funnits i 30 år och alla andra lagar som reglerat de demokratiska rättigheterna måste bort. Vi måste få en övergångsregering och en ny konstitution. Nu tror jag att vi kommer att inleda den riktiga revolutionen för att genomföra de bakomliggande kraven i denna resning och då kommer det att bli fler motsättningar.
Vad är det som denna resning önskar sig förutom demokrati?
– Det allra viktigaste är att höja minimilönen och att statens grundläggande uppgifter börja fungera igen som sjukvård och utbildning. En annan viktig del är att bekämpa korruptionen och döma dem som varit inblandade de senaste åren. Alla de pengar som stulits under privatiseringarnas skandaler måste tillbaka.
Finns det någon vänster i Egypten som kan vara delaktig?
– Ja vänstern i Egypten är stark men mycket fragmentiserad. Ett av skälen är att regimen mycket aktivt arbetat för att splittra. Det är allmänt känt, så har man gjort också med andra partier. En stor del av vänstern har arbetat inom organisationsvärlden. Nu håller vi på att skapa en ny enad vänster, hela denna revolution driver ju vänsterns krav.