Bakgrunden är en ny lag om arvs- och förmögenhetsskatt i landet. Den nuvarande är från 1927 och är en av de lagar, säger president Rafael Correa, som har cementerat ojämlikheten i landet.
Bara två procent av Ecuadors medborgare kommer att ”drabbas” om lagen införs. Än är det dock inte säkert för förra måndagen, efter att tiotusentals sympatisörer till regeringen Correa demonstrerade sitt stöd för lagen, överraskade presidenten senare på kvällen i ett nationellt tal till nationen där han uppgav att lagen tills vidare dras tillbaka för att ge plats för en seriös debatt om innehållet.
Det är skatt för bröstarvingar (barn, föräldrar, mor- och farföräldrar) och andra som mottar ett arv på över 35 000 dollar som ska beskattas.
Dessa skattesatser tillämpas endast på två (2) procent av ecuadorianska medborgare enligt myndigheternas uppgifter och statistik. Det handlar inte om en lag som ska dra in skatter utan fördela landets rikedomar över fler ecuadorianer.
Motivet att dra tillbaka lagförslaget temporärt handlar också om att Ecuador ska kunna ta emot Påven när han anländer till Ecuador 5-8 juli utan att landet upplever sociala konvulsioner.
Ruinerade folket men störtades
Jaime Nebot Saadi är oppositionens andra synbara gestalt som gått i spetsen för demonstrationerna i staden Guayaquil, där han är borgmästare. I en intervju med CNN uppger han att han är en av dem i ”två-procentsgruppen” som ska betala skatt om lagen införs. Han erkänner att han är en av de privilegierade i Ecuador. Trots det vill han inte betala mer i skatt. Han aviserar stora demonstrationer den 25 juni.
Bankiren Guillermo Lasso, som leder högerpartiet CREO var finansminister i Ecuadors kanske mest korrumperade regering under 1900-talet. Den 8 mars 1999 utlystes en ”Bankens Helgdag”. Alla finansiella operationer avbröts samtidigt som president Jamil Mahuad utfärdade ett dekret som ”frös 1840 miljoner dollar som satts in under ett år” av sparare. De sociala konsekvenserna blev förödande, över tre miljoner ecuadorianer tvingades emigrera för att de och deras familjer skulle överleva. De första stegen mot att ”dollarisera” Ecuador inleddes och den nationella valutan sucre avskaffades.
Den 21 januari 2000 störtades den Harvardskolade Mahuad av ett folkuppror. Korrumperade bankirer med politiska band flydde Ecuador och de flesta bosatte sig i Miami.
77 000 dollar per månad
Guillermo Lasso, som nu går i spetsen för protesterna, kan kanske belysa vilka det är som tjänar på att den nya arvsskatten inte genomförs.
Lasso var direktör för en av de största bankerna i Ecuador, Banco Guayaquil mellan 1994-7 maj 2012. Han hade en lön motsvarande 77 000 dollar per månad. Minimilönen år 2012 var 292 dollar per månad. Det betyder att Lasso varje månad tjänade lika mycket som en genomsnittsarbetare i Ecuador var tvungen att arbeta 20 år för att kunna komma upp i motsvarande summa. År 2014 hade han inkomster motsvarande lönen för 28 000 arbetare under ett år.
Dessa löner ska jämföras med de drygt 17 procent av Ecuadors lönearbetare som bara har den lagstadgade minimilönens 354 dollar per månad. President Correa har halverat fattigdomen och Ecuador prisas av det ekonomiska FN-organet Cepal för sina sociala och ekonomiska investeringar. Minimilönerna har ökat med 47 procent sedan år 2007.
– Vårt mål är att fördjupa demokratin och inleda förändringarna till förmån för majoriteten. Jag hoppas att i denna breda nationella dialog kan fackföreningar, sociala och folkrörelser, akademiker och ungdomar delta där vi för en debatt där argument, inte skrik eller manipulationer, förs fram, understryker Correa.