När Riksteatern nyligen ville göra reklam för sitt gatukonstevenemang Art of the streets blev det stopp från Stockholms stad. Reklamskyltarna som teatern ville sätta upp stred mot stadens nolltoleranspolicy mot graffiti.
– Det blir en estetisk censur, säger Ceylan Holago producent från Riksteatern, som påpekar att det sitter tjänstemän i Stockholm stad som till exempel tittar på om en reklamskylt är gjord med sprejfärg eller inte för att bedöma om den är allt för ”graffitiliknande”.
Enligt henne har stadens nolltolerans mot graffiti också påverkat bland annat bildundervisningen i skolan, i och med att det inte får finnas någon verksamhet inom Stockholms stad som kan uppmuntra till skadegörelse eller graffiti. I stadens klotterpolicy står bland annat: ”Staden ska inte heller medverka till verksamheter som på något sätt kan väcka intresse för och leda till klotter, olaglig graffiti eller liknande skadegörelse”.
Stödjer inte skadegörelse
Det är inte första gången något av Riksteaterns arrangemang faller på den skrivningen. För ett par år sedan sökte man tillstånd för att sätta upp en projektor på Mosebacke torg för att kunna projicera lasergraffiti på teaterns egen vägg, vilket avslogs.
Ceylan Holago betonar att Riksteatern inte stödjer skadegörelse. Men hon tror inte att Art of the streets och andra lagliga graffitiarrangemang gör att klottret ökar. Hon berättar att hon får många mejl från ungdomar och föräldrar som undrar var det går att måla lagligt i Stockholm, men det finns inga lagliga väggar alls.
– Det är väldigt tveksamt om det finns någon forskning som visar att lagliga alternativ leder till mer olaglig graffiti, säger hon.
Christoffer Järkeborn, moderat ordförande i Södermalms stadsdelsnämnd menar däremot att man i Stockholms stad har sett en ökning av anmälda klotterfall i samband med att Art of the streets anordnats tidigare år.
– Jag har inget principiellt emot lagliga graffitiarrangemang om de skulle fungera, säger han till Flamman.
Han betonar också att Stockholms stad inte har stoppat all reklam för Art of the streets, utan bara den på stadens kulturtavlor. Enligt Christoffer Järkeborn är Stockholms stad mycket restriktiv med vad som kommer upp på kulturtavlorna över huvud taget och att det finns policys kring vilken typ av arrangemang som får annonseras där.
Malmö gör tvärtom
Alla kommuner har inte en lika kompromisslös syn på graffiti som Stockholm. I Malmö finns numera två lagliga graffitiväggar.
– Vi är ganska positiva till ordnad graffiti, sedan har vi nolltolerans mot graffiti på andra ytor, där har vi en policy om att det ska bort inom 24 timmar, säger Anders Rubin, socialdemokratiskt kommunalråd i Malmö.
Han tror inte att reklamskyltarna hade stoppats i Malmö.
– Nej, det tror jag faktiskt inte, vi har nog en högre tolerans. Malmö ger lite den känslan av att vara bångstyrig och gå utanför ramarna. Det är också en image som vi gillar, stan uppfattas som oförutsägbar och spännande.
Malmö stad särredovisar inte kostnader för klottersanering, istället ligger det under posten skadegörelse som även innefattar exempelvis krossade fönsterrutor. 2009 uppgick kostnaderna för skadegörelse till drygt 28 miljoner kronor. Enligt Stockholms stads hemsida lägger Stockholms stad och SL tillsammans 200 miljoner årligen enbart på klottersanering. Även om det kan ses som en stor skillnad är det svårt att göra direkta jämförelser då Stockholm dels är en större stad och dels har tunnelbanan som är hårt ansatt av graffiti. Dessutom är det inte säkert att siffrorna ger en helt rättvisande bild av all graffiti som tas bort då de inte innehåller kostnader för exempelvis privata hyresvärdar.
Stockholms policy kan ses som ovanligt hård även i jämförelse med städer som är restriktiva mot graffiti. Göteborg tillåter inga lagliga graffitiväggar. I Göteborgs policydokument kring klotter står bland annat att staden ska vara mycket försiktig med att upplåta ”utrymmen för utsmyckning” för att undgå en så kallad spridningseffekt. Däremot tycks inte Göteborgs nolltolerans mot graffiti gå fullt så långt som Stockholms. För ett år sedan valde till exempel Bergsjöns stadsdelsnämnd att ge sitt kulturpris till Hiphop-akademien som bland annat driver en graffitiateljé. Något som också lyftes fram i det pressmeddelande om priset som skickades ut från stadsdelsnämnden.
– Det är en väldigt tuff nolltolerans vi har antagit, men den har haft bra resultat, på bara något år sjönk antalet anmälda klotter med 10 000, säger Christoffer Järkeborn.
Enligt honom sjönk antalet fall av klotter efter införandet av de hårdare reglerna. Medan de har ökat i städer som är mer liberala till graffiti.
Enligt Anders Rubin har det i Malmö funnits en diskussion där en del av de boende kring graffitiväggarna tycker att de har haft en spridningseffekt på klotter i närområdet.
– Men jag kan tycka att Malmö på det stora hela är en förhållandevis lite taggad stad jämförelsevis med till exempel Köpenhamn som ligger bara på andra sidan sundet. Det tror jag beror just på att vi släpper fram den godtagbara graffitin och är noga med att plocka bort graffiti på andra ställen.