Sedan 1993 har cirka 250 kommunala grundskolor lagts ned.
– Det beror till stor del på att antalet elever har minskat, säger Patrik Levin på Skolverket.
Men under samma period har nästan 600 friskolor startats. Trenden är tydligast i Stockholm, där antalet friskolor är dubbelt så stort som i Göteborg. Och antalet ansökningar om att starta fristående gymnasieskolor är rekordstort. Skolverket räknar med att behöva utreda 563 ansökningar i år.
– Vi måste ha en strängare granskning av vilka som får tillstånd att starta friskolor. Det händer ju ofta att de går i konkurs, och då är det ju de kommunala skolorna som får ta smällarna. Det får inte vara lika lätt att starta friskola som att starta korvkiosk, säger Lärarförbundets ordförande Eva-Lis Preisz till Flamman.

I en gemensam jobbansökan gick ett fyrtiotal lärare på Tibble gymnasium ut och protesterade mot den planerade privatiseringen av skolan. Av skolans 110 lärare var endast tio positiva till ”avknoppningen” – den term som ibland används för privatiseringar.
– Jag har stor förståelse för Tibble-lärarnas skepsis inför privatiseringen. Täby är ju ett tydligt exempel på hur friskolor tar över och kommunala skolor hamnar i minoritet, säger Eva-Lis Preisz.
På förbundets kongress 2004 beslutades att man skulle stödja bildandet av kommunala friskolor, med motiveringen att lärare och skolledning skulle få mer självbestämmande. Kommunala friskolor, eller ”självstyrande skolor” ska fungera självständigt, med samtidigt vara en motvikt till de rena friskolorna.
– I kommunala friskolor går ju vinsten tillbaka in i skolan, och inte till vinst för privata ägare, säger Eva-Lis Preisz.