Arbetstidsförkortning gav bättre hälsa
En bättre självupplevd hälsa, minskad stress och lättare att orka med det obetalda arbetet i hemmet. Det blev resultatet av Arbetslivsinstitutets försök med arbetstidsförkortning som genomfördes på 13 kommunala och statliga arbetsplatser och som omfattade 462 anställda under år 2005 och 2006. De anställda gick ner till sex timmars arbetsdag med bibehållen lön.
– Den upplevda hälsoeffekten hos deltagarna var mycket stor. De upplevde det obetalda arbetet i hemmet mycket lättare, de hade mer tid och klarade av det på ett bättre sätt med mindre stress, säger projektledaren Carina Bildt på Arbetslivsinstitutet till Flamman.
Det märktes dock ingen skillnad i den fysiologiska hälsan, de mätte blodtryck, kondition med mera, vilket de heller inte hade väntat sig. Mer förvånande var att det inte märktes någon skillnad i sjukfrånvaron.
– Det var lite förvånande, säger Carina Bildt. Men en rimlig förklaring till det är att det antagligen tar lite längre tid för att det ska slå igenom och att sjukfrånvaron också minskar.
Arbetslivsinstitutet har också studerat jämställdhetseffekterna av försöket. Man undrade om kvinnorna skulle ta på sig en ännu större del av det obetalda arbetet i hemmet, men så blev inte fallet.
– Både männen och kvinnorna ökade sin del av det obetalda arbetet men upplevde det mycket lättare och hade enklare att få tiden att gå ihop. Kvinnorna har också ägnat mer tid till socialt umgänge på grund av att de hade mer tid till förfogande än tidigare.
De allra flesta deltagarna var positiva till arbetstidsförkortningen och skulle gärna fortsätta med den, under förutsättning att det skedde med bibehållen lön.