42 procent av Sveriges småbarnsföräldrar vill ha kortare arbetstid: utan att frågan ens diskuterats politiskt. Varför är det så svårt att korta arbetstiden?
Många tycker det är svårt att orka att jobba heltid. Och många är positiva till kortare arbetstid.
Enligt en undersökning som SVT:s Rapport gjort i samarbete med SCB och som presenterades i februari i år anser hela 42 procent av småbarnsföräldrarna att kortare arbetstid är lösningen på vad som skulle ge en bättre balans i livet. En fjärdedel av de tillfrågade säger att de sällan eller aldrig har balans mellan arbete, fritid och familjeliv.
En annan undersökning som Sifo gjorde förra sommaren visar att 38 procent av Sveriges heltidsanställda tycker att det är svårt att hinna eller orka med att jobba heltid. Bland offentliganställda är det ännu fler: 49 procent, som tycker det är svårt att hinna med. Dessutom visar undersökningen att kvinnor har svarat ja på den frågan i mycket högre utsträckning än män. Mest är det bland kvinnor i åldern 30-49, där 65 procent procent att det är svårt att hinna med att jobba heltid. Vilket kan förklaras med att kvinnor tar ett mycket större ansvar för det obetalda arbetet än vad män gör. Kanske är det ännu fler som tycker det är svårt att hinna med: eftersom det bara var heltidsanställda som svarat på undersökningen så finns inte de personer som faktiskt har gått ner till deltid på grund av att de inte orkar eller hinner jobba heltid.
LO:s inställning ett problem
Av riksdagspartierna är det nu bara Vänsterpartiet och Miljöpartiet som vill se en arbetstidssänkning – båda vill ha sex timmars arbetsdag för alla med bibehållen lön. Men det har varit svårt att driva frågan i riksdagen. Det senaste försöket slutade med att frågan begravdes i en utredning, Kortare arbetstid-för och emot (2000).
Ytterligare ett problem för v och mp är LO:s inställning. LO har ofta argumenterat för att dela på jobben är ett defensivt sätt att försöka få ned arbetslösheten. ”Det är mer modernt att resa krav på en stärkt monarki än att kräva sex timmars arbetsdag”, skrev fyra LO-ekonomer på DN-debatt 25/8. Den stora stötestenen är dock kostnaden.
Varken vänsterpartiet eller miljöpartiet har en beräkning på vad en generell kortning av arbetstiden – exempelvis sex timmars arbetsdag skulle kosta. Inte heller i den utredning som Konjunkturinstitutet gjort för Arbetsmarknadsdepartementets räkning finns någon totalsiffra – institutet har bara räknat med lägre produktivitetsökning och därför – lägre löner.
Ingen säger sig alltså veta. Men Vänsterpartiet lät år 2005 riksdagens utredningstjänst undersöka vad en arbetstidsförkortning bara för vårdbiträden och undersköterskor anställda i Sveriges kommuner och landsting skulle kosta. Med avdrag för den minskade arbetslösheten – 69.000 heltidstjänster skulle skapas enligt vänsterpartiet – blir summan en merkostnad på 5,3 miljarder årligen, för att 275.000 personer skulle få gå ned till sex timmars arbetsdag.
Det lär nu inte blir något av det i det närmsta taget. På den borgerliga sidan är inställningen att vi skall arbeta mer. Att en arbetstidsförkortning skulle kunna vara en lösning för att få ihop det så kallade vardagspusslet är inget som finansminister Anders Borg (m) har mycket till övers för.
– Det skulle ju leda till närmast katastrofala följder för vår ekonomi. Vill man på ett realistiskt sätt öka jämställdheten mellan män och kvinnor så måste vi hitta sätt så att både män och kvinnor måste kunna vara mer med sina barn och arbeta mer, sa Borg till Rapport.
