… var Rosa Luxemburg ”vänstersocialist”? Eller kommunist? Kanske socialdemokrat? Rosa Luxemburg skulle förmodligen ha svarat att hon var ”spartakist”, vad det nu kan innebära. I alla fall var hon med om att bilda Spartakusförbundet, som så småningom gick upp i Tysklands kommunistiska parti. Och trots all kritik mot Lenin och bolsjevikerna, så försvarade hon faktiskt oktoberrevolutionen. Heller inte såg hon bolsjevikernas maktövertagande som en ”statskupp” och upptakten till mer än 70 års förtryck, utan som en viktig och nödvändig delseger för världsrevolutionen.
Den kommunistiska rörelsen var aldrig så monolitiskt och centralstyrd som somliga ”kommunismexperter” verkar tro. Drömmen om det klasslösa samhället och löftet om att en annan, mer rättvis värld är möjlig samlade miljontals människor i hela världen. Sålunda kunde kommunismen rymma alla möjliga sorters människor och så pass mångfacetterade personligheter som just Rosa Luxemburg, Lenin, Nikolaj Bucharin, Aksel Larsen, Imre Nagy, Erich Honecker, Chris Hani, Alexandra Kollontaj, Fidel Castro, C H Hermansson och många fler.
Antagandet att det alltid skulle ha funnits tydliga gränser mellan onda och goda krafter inom arbetarrörelsen är faktiskt urgammalt. Förr i tiden var det just sossarna eller kommunisterna som var bovar eller hjältar, beroende av om det var en sosse eller en kommunist som tolkade historien. I den postmoderna tappningen är det de ”traditionalistiska” leninisterna som är bovarna, medan hjältarna definieras som ”vänstersocialister”. Men gränserna är liksom flytande, och det fungerar liksom inte att låtsas som om Vänsterpartiets historia mellan 1921 och 1964 samt mellan 1975 och 1990 skulle bara vara ett historiskt misstag och ett ”bakslag” för den sanna vänstersocialismen. Det är, skulle jag vilja påstå, bara ahistorisk bullshit.
