Just nu är 29 kärnkraftverk under uppbyggnad runt om i världen. Det är den förväntade åtgången på bränsle till denna marknad som lockar gruv- och prospekteringsbolag till undersökning av de svenska urantillgångarna. Över 50 tillstånd för uranprospektering har beviljats i Sverige sedan år 2005. Tillstånden är utfärdade i 15 kommuner i norra Sverige, exempelvis elva i Strömsunds kommun och nio i Dorotea. Enligt SGU, Sveriges geologiska undersökning, uppgår Sveriges urantillgångar till mellan 10.000 och 14.000 ton färdigt uran, men andra bedömare menar att det rör sig om ännu större tillgångar, skriver Svenska Dagbladet.

Prisökning på 700 procent
Priset på uran har stigit kraftigt under de senaste åren. År 2003 låg priset på 10 dollar per pound (cirka 0,45 kilo), idag ligger det över 70 dollar per pound. Det är en prisökning på 700 procent på fyra år. Minst 16 miljarder kronor är de svenska uranfyndigheterna värda, skriver Svenska Dagbladet.
När Flamman frågade Mona Sahlin under valrörelsen i september var hon tydlig på att Socialdemokraterna då inte kunde tänka sig en utveckling med uranbrytning i Sverige.
Kan ni tänka er att öppna för svensk uranbrytning?
– Nej. Det är uteslutet.
När Flamman söker en kommentar från närings- och infrastrukturminister Maud Olofsson i frågan om uranbrytning hänvisar hennes pressekreterare till de interpellationer i riksdagen där Maud Olofsson deltagit. Där har näringsministern sagt att hon inte har öppnat upp för något beslut om uranbrytning men att varje ärende ska prövas på sina meriter. Det finns dock ingenting i dessa interpellationsdebatter som tyder på att Maud Olofsson utesluter uranbrytning i Sverige i framtiden. Hon säger att hon ska ”pröva de ansökningar som kommer in efter lagens ordning och mening.”
Kent Persson (v), riksdagsledamot och ledamot i näringsutskottet, säger till Flamman att regeringen inte har satt ner foten i den här frågan.
– Det här handlar om svensk energipolitik och vi har i en folkomröstning bestämt att vi ska avveckla kärnkraften. Därför finns det ju ingen anledning för oss att öppna upp egna urangruvor. Det hade varit skillnad om vi skulle bygga ut kärnkraften, vilket självklart inte skulle vara bra, då hade vi, rent solidariskt, själva fått ta skiten, så att säga. Men nu kommer det att vara upp till de lokala kommunerna att besluta om detta och regeringen har inte visat några tecken på att de bestämt vill stoppa uranbrytning.

Fem till åtta års prospekterin
Under 1950- och 1960-talen bröts uran i Västergötland men brytningen lades ner av miljöskäl och för att den var olönsam. I dagsläget har inget ärende kommit så långt att uranbrytning är aktuellt ännu. Folke Söderström, Sverige-vd för prospekteringsbolaget Mawson, säger till Svenska Dagbladet att han tror att det först kommer att handla om fem till åtta års prospektering och att man sedan får se vad som därefter sker. Uranbrytning regleras av flera lagar, bland annat minerallagen, och tillstånd från både kommun och regering krävs och kommunerna har vetorätt i frågan.

Dricksvattnet hotas
– Regeringen får inte ge tillstånd om inte kommunstyrelsen gett tillstånd. Men något kategoriskt förbud finns inte, säger Jan-Olof Hedström, bergmästare vid Bergstaten, myndigheten som förvaltar de svenska tillgångarna, i Luleå till Svenska Dagbladet.
På Greenpeace som är emot både kärnkraft och uranbrytning tar man kraftigt avstånd från uranbrytning.
– Uranbrytningen har sina egna problem, dricksvatten som hotas och radioaktivt damm. Alldeles oavsett kärnkraften är det skäl nog att säga nej, säger Martina Krüger, ansvarig för Greenpeaces klimat- och energikampanj till Svenska Dagbladet.
I Arvidsjaur, en av kommunerna där prospektering pågår, har kommunalrådet Jerry Johansson (s) intagit en pragmatisk ställning angående eventuell uranbrytning.
– Vi sitter lugnt i båten, säger han till Svenska Dagbladet. Vi följer noga gruvnäringen, inte bara inom uran utan allting. Uranfrågan tror jag kommer tas i ett större perspektiv.
Näringslivschefen i samma kommun, Kenneth Eklund, säger till Svenska Dagbladet att en urangruva skulle skapa många nya jobb. Men prospekteringsarbetet redan har skapat sysselsättning i Arvidsjaur, dels för geologer som gör bedömningar och dels för borrlag.
I kommunerna i Jämtland däremot har man tagit ett beslut om att uranbrytning inte går ihop med övriga näringar som turist och rennäringen. I Krokoms kommun har kommunfullmäktige tagit ett beslut över partigränserna för att sätta stopp för all eventuell brytning.
– Vi har även överklagat de tillstånd till prospektering som Bergsstaten gett, säger kommunalrådet Maria Söderberg (c), till Svenska Dagbladet.
Men Sverige kan hamna i ett läge där landet måste börja bryta uran, det tror Folke Söderström, Sverige-Vd för prospekteringsbolaget Mawson.
– Sverige köper allt vårt uran utomlands idag. Om det blir kris på ström kan det bli så att säljarna säger att ni får väl fixa ert uran själva. Då kan det bli ett annat läge, oavsett regering, säger han till Svenska Dagbladet.

Det blåser kärnkraftsvindar
Det tillkommer dessutom en annan aspekt på uranbrytningen. Enligt Euroatomfördraget har EU option på allt klyvbart material i unionen. Detta skulle innebära att ett medlemsland, om EU använder optionen, inte själv kan bestämma över det uran som framställs i det berörda landet. Jens Holm, europaparlamentariker för vänsterpartiet, har ställt en fråga till EU-kommissionen om Sverige har undantag i denna fråga, något det finns en diskussion kring men inte råder klarhet i.
– När Sverige förhandlade om EU-medlemskap var det här nog inget man tänkte på. Men nu när det blåser kärnkraftsvindar i världen så kan uran bli mer eftertraktad vara, så det är nog inte omöjligt. Man kanske inte ska sova allt för gott om nätterna, säger Jens Holm till Flamman.