Göteborgs utveckling är nära förknippad med industrialismens och arbetarrörelsens framväxt.
Mer än någon annan del av Göteborg så är det hamnen som står som symbol för denna utveckling. Liksom staden i övrigt så har också hamnen och arbetslivet på hamnen förändrats i allt snabbare tempo.
Hamnområdet har i takt med de stora RoRo-fartygens ökande betydelse rent geografiskt sett vandrat allt längre västerut, arbetet har standardiserats och mekaniserats.
Många arbetsplatser har i samma takt försvunnit från kajområdet. Lastkranarna, travarna med pappersmassa och virke, skorstensmärkena från de olika rederierna, ljuden från gnisslande järnvägsvagnar och varvens nithammare – allt detta hör numera historien till.
I boken Göteborgs hamn. Liv Arbete Konst görs ett mycket tilltalande försök att levandegöra hamnområdets utveckling. Inledningsvis ges en ganska korthuggen översyn över hamnområdets historia, med fokus på den explosiva utvecklingen sedan det tidiga 1800-talet.
Allan T. Nilsson, som författat denna del, fokuserar successivt alltmer på arbetslivets förändring och låter stuveriarbetarna själva komma till tals om arbetet på hamnen.
Här är framför allt Gunnar Lundstedts skildring av stuveriarbetarnas vardag vid förra sekelskiftet en detaljrik och fascinerande läsning.
Också några skönlitterära författare, bland annat Sture Källberg, väl bekant för Flammans läsare, får komma till tals. Denna första del av boken är rikt illustrerad med fina foton från 1950- och 60-tals hamnmiljöer.
Helhetsbilden kompletteras genom att kombinera hamnhistorik och arbetslivsberättelser med en imponerande dokumentation av Göteborgs hamn i konsten under fyra sekler. Björn Fredlund, tidigare chef för Göteborgs konstmuseum, ger en informativ översyn över utvecklingen från 1600- och 1700-talets topografiintresserade fästningsingenjörer och stadsplanerare till 1800-talets landskapsmålare, Parisskolans impressionister och så de moderna konstskolorna.
Bland de talrika citerade konstnärerna utmärker sig Torsten Billmans och inte minst Albin Amelins tavlor från 1940-talet och även Tage Törnings dystra arbetsmiljöskildringar från 1980-talet.
