När 98,45 procent av rösterna räknats på tisdagseftermiddagen, hade högerns kandidat Felipe Calderón 36,38 procent och vänsterns Andrés Manuel López Obrador 35, 34 procent.
På tredje respektive fjärde plats kom PRI:s Roberto Madrazo med 21,57 procent och Patricia Mercado Castro från det socialdemokratiska PASC, som fick 2,81 procent.
Vänsterns López Obrador, som representerade ”Alliansen för allas väl”, ledde i nästan alla opinionsundersökningar fram till valet. Men när den federala valkommissionen presenterade sin första valrapport hade Felipe Calderón, från presidenten Vicente Fox’ PAN-parti, ett försprång mot Obrador med över tio procent. Under sammanräkningen reducerades detta försprång kontinuerligt tills 80 procent av valsedlarna hade räknats. Försprånget cementerades då till en procent.
– Mexiko är valfuskets hemland, säger valanalytikern Alfredo Jalife, och refererar till att PAN-kandidatens svåger var den som installerade mjukvaran för datorröstningen i söndagens val. De nio ledamöterna i valkommissionen utpekas också för att ”ha direkta förbindelser” med dem som finansierade PAN-kandidatens valrörelse.

Demonen från vänstern
Mot sig hade Obrador hela det etablerade samhället. I kyrkorna dundrade biskoparna mot ”demonen” från vänstern. Arbetsgivarna reste en enad front och fick kompakt stöd av massmedia. USA agerade i bakgrunden.
I alla de delstater där fackföreningarna gav sitt stöd och där hårda fackliga strider från gruvarbetare, anställda inom energi- och bondeklassen, utkämpats, vann Obrador överlägset.
Röstade gjorde 58,9 procent av de 71 miljoner mexikaner som var röstberättigade.