Lagen om facklig styrelserepresentation har givit de anställda insyn i företagen, men inte inflytande. Det framkommer i en enkät från LO-tidningen, som ställts till de ordinarie fackliga styrelseledamöterna i 50 av de största börsnoterade företagen i Sverige, 103 personer.
Lagen kom till för att ge de anställda mer information om den egna arbetsplatsen. Det är också skälet till att fackliga representanter är positiva till lagen. På en skala från ett till fem ger de insyn och information betyget 4,2, men lagens funktion när det gäller inflytande ger de bara 2,3 i medelbetyg.
De svarande ger många kommentarer om bristen på inflytande:”Ibland kan man ana att man ’flyttar’ besluten dit vi inte har tillträde” är en kommentar. En anser till och med att lagen är ett ”spel för gallerierna och att företagen ska visa hur välvilliga de är mot den fackliga organisationen”. Men svaren varierar. Som styrelserepresentant sitter de fackliga förtroendemännen på två stolar. Lagen om styrelserepresentation ska ge de anställda insyn och inflytande, men den står mot aktiebolagslagens krav på solidaritet mot bolaget. Det kan kännas tungt att få information som ändå måste hållas hemlig, förklarar en representant.

När det väl kommer till beslut tyder en del svar på att fackliga styrelsemedlemmar kan agera annorlunda, speciellt gällande aktieutdelningar och bonusprogram. Men också här speglar en del av svaren en känsla av otillräcklighet. Ett svar är att det är ”ensamt och svårt att bestrida direktörslöner och bonuspaket i en bolagsstyrelse.
Man lyfter in de värderingar man har, men ’vågar’ inte dra det hela vägen till en reservation”. I snitt reserverar sig varje representant en gång vart 32:a styrelsemöte.