– Det är varken en självklar eller enkel fråga, och vi har diskuterat den i flera olika sittningar. Det är en avvägning mellan att skydda en viss grupp, och vilka risker det innebär, säger Gudrun Nordborg, rättspolitisk talesperson för Vänsterpartiet.

– Vi tror att vi har hamnat på rätt sida.

Hon valde i torsdags att rösta ja till propositionen ”Ett starkare skydd för offentliganställda mot våld, hot och trakasserier” i justitieutskottet. Av de åtta partierna opponerade sig enbart Miljöpartiet. Tisdagen den 20 maj sker debatten och voteringen i riksdagen.

Under rubriken döljer sig ett återinförande av det nygamla brottet ***förolämpning mot tjänsteman***, som avskaffades 1976 men nu återigen står på agendan. Den som ”riktar beskyllning, nedsättande uttalande eller förödmjukande beteende” mot en statligt anställd tjänsteman, i syfte att ”kränka dennes självkänsla eller värdighet”, ska kunna få fängelse i upp till sex månader, om brottet bedöms grovt.

Yttrandefrihetsexperten Nils Funcke har varit en av förslagets högljudda kritiker, och bland annat menat att förslaget kan leda till att det blir kriminellt att säga ”potatisgris” eller ”snutjävel” till en polis. När SVT i januari 2024 frågade utredaren John Alberk om just det menade han att ”polis, polis, potatisgris” inte räknas som grovt nog – däremot ”din jävla fitta”. 

I Civil Rights Defenders remiss sätts lagen i ett större sammanhang – de senaste årens ”stora antal lagändringar som inneburit straffskärpningar och obligatorisk häktning”, tillsammans med utökade befogenheter, anser man har lett till ”att den allmänna repressionsnivån ökat”.

Många stora fackförbund som organiserar offentliganställda har reagerat positivt. Sveriges Lärare menar att något måste göras åt ”de allvarliga problemen med hot och våld” och välkomnar ett utökat skydd, men skriver även att det bara är en del av lösningen. Minst lika viktigt är arbetsgivare som tar arbetsmiljön på allvar, och tillräckliga finansiella resurser.

Vårdförbundet har också ställt sig bakom förslaget, även om båda två påpekar att definitionerna av ”tjänsteman” och ”myndighetsutövning” gör att många av medlemmarna i privat sektor och deras uppgifter inte räknas in. 

”Hot, hat och våld mot tjänstemän i staten, kommuner och regioner är inget annat än en attack på det offentliga Sverige och ett hot mot den öppna demokratin”, menar Akademikerförbundets ordförande Heike Erkers och menar att det ”måste få konsekvenser därefter”. Rapporter om ökad utsatthet på arbetsplatsen från ST, Vision och Akademikerförbundet SSR ligger till grund för Vänsterpartiets beslut att ställa sig bakom propositionen.

– Vi kan aldrig förutsätta att en lag inte blir missbrukad, det finns det ständigt risk för. Men det som de olika fackförbunden framfört väger tungt, och det var det som fick oss att inte gå in och yrka på avslag, säger Gudrun Nordborg, och tillägger:

– Jag har jobbat tillräckligt länge i olika arbetsmiljöer där det finns risker för sådana här utsatta lägen.

Men inte alla fackförbund är eniga.

– Det här nya brottet innebär en inskränkning av yttrandefriheten, säger Tove Carlén, jurist på Sveriges Journalistförbund – ett av få fackförbund som tagit ställning mot propositionen.

– Vi har följt den här utredningen noga. Vi ser också de allvarliga problem med kränkningar som fackförbunden och utredningen lyfter, men tror inte detta är rätt väg att gå.

Utöver farhågorna om vilken kritik som ska räknas som förolämpning är man skeptisk till punkten om anonyma myndighetsbeslut, där till exempel en handläggares namn ska kunna raderas innan den berörda parten får ta del av deras beslut.

– Där körde regeringen också över lagrådet, som inte tyckte fördelarna vägde upp inskränkningarna i offentlighetsprincipen. Vilket kanske är mest anmärkningsvärt.

Vänsterpartiets val att rösta ja har fått intern kritik från Lorena Delgado Varas, nyligen utesluten ur Vänsterpartiets riksdagsgrupp, som öppet protesterat mot partiets beslut.

– Det finns andra länder som har liknande lagar. Flera diktaturer, till exempel. Vi måste kunna skydda tjänstemän utan att kväva kritik och frustration, säger hon i en video på Instagram.

Gudrun Nordborg beskriver det som en ”balanssituation”.

– Det är en balanssituation. Polisen har helt uppenbart ett väldigt stort maktutrymme och våldskapital i vårt samhälle.

– Därför kräver man ju också ”extra” innan de ska få uppfatta sig som kränkta eller förolämpade. Det är inte vilken oförskämd eller taskig kommentar som helst under ett gripande som ska räcka för detta, propositionen trycker mer på hotfulla angrepp mot ens person eller anhöriga.

Hon menar att förslaget också ställer krav på polisers beteende, och att de måste vara mottagliga för dialog och förståelse.

– I stället för att gå fram våldsamt, vilket tyvärr förekommit och riskerar att förekomma igen. Sådana tendenser är jätteviktiga att markera mot, och det är nuvarande regering alldeles för dåliga för att göra.

I ett särskilt yttrande om lagförslaget skriver Gudrun Nordborg att hon ”tycker att de tyngre förslagen är bra i sig”, men ställer sig ”något tveksam till vissa delar av propositionen”. 

Hon väljer till slut att ställa sig bakom det i sin helhet, och ”förutsätter att den nya bestämmelsen inte kommer att tillämpas på ett sätt som står i strid med människors rätt till yttrandefrihet.”

Flamman har sökt Lorena Delgado Varas samt Miljöpartiets rättspolitiska talesperson Ulrika Westerlund.