Innebörden i lagförslaget är att införa ett maskeringsförbud vid demonstrationer och folksamlingar ”där en ordningsstörning eller fara för ordningen uppstår”. Maskerade demonstranter riskerar maximalt sex månaders fängelse alternativt böter.
Lagförslaget är resultatet av de upprörda känslorna efter Göteborgskravallerna sommaren 2001. Senast i våras sågade Lagrådet regeringens förslag om maskeringsförbud, bland annat för att det stred mot Europakonventionen. Istället för ett allmänt maskeringsförbud, har regeringen därför lagt till att det bara får ske när ordningsstörning eller fara för ordningen uppstår.

Särskilt tillstånd kan sökas
Men enligt en rad tunga remissinstanser är denna förändring högst marginell, och det nya förslaget kritiseras utifrån samma argument som Lagrådet anförde mot det ursprungliga, bland annat av JO och Advokatsamfundet.
Regeringen föreslår att vissa undantag från maskeringsförbudet görs. Det blir tillåtet att maskera sig på grund av religiös tillhörighet och särskilt tillstånd att maskera sig kan sökas. Det senare undantaget har bland annat gjorts med hänsyn till personer som är rädda för repressalier om de öppet visar sin åsikt.
Att regeringen ser sig nödd att göra sådana undantag, är enligt Advokatsamfundet ett tecken på att argumenten för ett maskeringsförbud inte håller. Enligt den så kallade Göteborgkommittén motverkas bäst sådan ovälkommen registrering genom att så många som möjligt står för sina åsikter, det vill säga demonstrerar omaskerade. ”Räckvidden av detta argument, hur tilltalande det än må vara, är ändå begränsad. Det är föga tröst för den som ensam uttrycker kritik mot hotfulla politiska motståndare att saker skulle te sig annorlunda om bara fler gjorde det. Det finns också svenska exempel på hur politiska motsättningar lett till våldsutövning med dödlig utgång.
Att bärkraften i detta moment av argumenteringen inte är stark visas av att kommittén anser det nödvändigt att föreslå möjligheten till undantag från förbudet”, framhåller Advokatsamfundet.
De mänskliga fri- och rättigheter som finns inskrivna såväl i grundlagen som i internationella konventioner är inte absoluta – de kan inskränkas om nyttan blir större än inskränkningen. Det är detta kryphål som regeringen använder sig av.

V och mp är emot förslaget
– Vi måste värna demonstrationsfriheten. Människor måste vara fria att utrycka sin åsikt på gator och torg utan att riskera upplopp och våldsamheter, lyder justitieminister Thomas Bodströms argumentation.
Den bygger på ett antagande om att ett maskeringsförbud leder till mindre bråk. Men bland andra Advokatsamfundet framhåller att det finns alltför lite underlag som visar på att det faktiskt skulle bli mindre bråk med ett maskeringsförbud. Advokatsamfundet tar som exempel att Italiens maskeringsförbud inte fått de konsekvenserna: demonstrationerna i Genua 2001 blev osedvanligt våldsamma.
Vänsterpartiet lovar att de ska göra allt för att se till att förslaget inte röstas igenom.
– Självklart tar vi avstånd från våld som utövas i samband med demonstrationer och vi uppmanar alla att demonstrera utan maskering, men vi kan inte bortse från att förslaget är en inskränkning i demonstrationsfriheten, säger Rolf Olsson (v) i justitieutskottet.
Inte heller miljöpartiet stödjer förslaget, men regeringens förväntan är att de kan få igenom det med hjälp av borgerliga röster.