Orkanen Katrinas härjningar i New Orleans utgjorde en tragisk inramning när 82 personer från miljönämnderna och miljöförvaltningarna i Nordens större städer samlades i Helsingfors förra veckan. Städerna som ingår i samarbetet är Stockholm, Göteborg, Malmö, Reykjavik, Oslo, Köpenhamn och Helsingfors.
På konferensen belystes effekterna av vinterstormarna 2005 och erfarenheter byttes mellan städerna.
I Pärnu steg vattnet med 1,8 meter över normalnivå när stormen nådde Estland. Tommi Fred, Helsingfors Vatten, beskrev verkningarna av stormen i Helsingfors.

Risk för totalhaveri
– Vi räknar med att 1,8 miljoner kubikmeter havsvatten trängde in i avloppssystemet. Det resulterade i att avloppsvatten vällde upp i källare och att 80 000 kubikmeter orenat avloppsvatten spolades ut i havet.
Den totala kostnaden för Helsingfors Vatten uppskattas till 4,5 miljoner kronor. En summa som skulle ha blivit mycket högre om vattnet trängt in i tunnelbanan.
– Det var ingen risk att tunnelbanan skulle översvämmas men väl risk för ett totalhavererat elsystem.
Liknande problematik har funnits i Stockholm där vatten från Mälaren varit nära att välla in i tunnelbanan vid Gamla stan. I Prag förstördes stora delar av tunnelbanan i översvämningarna 2002.
Ett försök att ersätta de arbetskrävande barriärerna av sandsäckar med returpappersblarar gjordes i Helsingfors. Det slog inte särskilt väl ut.
– Tanken var att vi skulle ställa ut balar av tidningspapper. De är väldigt kompakta och absorberar vatten så att de sväller. Av någon anledning användes andra pappersbalar med wellpapp och bestruket papper i. De läckte som ett såll och spolades omkring på torgen, berättade Pekka Sauri, biträdande stadsdirektör, Helsingfors.

Stormar pressar vattnet
Tre faktorer påverkar vattennivåerna i Östersjön. När temperaturen höjs expanderar vattnet. Samma mängd vatten blir därför större. Vissa områden har en landhöjning. De kraftiga stormarna pressar upp vattnet mot land.
Deltagarna i konferensen var överens om att riskbedömningar och förberedelser måste få en mer framträdande roll i samhällsplaneringen. Det gäller allt från bebyggelse invid vatten till förhöjd riskmedvetenhet.
Ingvar Göran, tillförordnad direktör på miljöförvaltningen i Göteborg, berättade om arbetet efter stormen Gudrun och andra stora olyckor i Göteborgsregionen, och betonade vikten av information.
Ett annat område där erfarenheter byttes var luftkvalité. När det gäller problemen med partiklar som beräknas förkorta medellivslängden lika mycket som trafikolyckor – cirka två månader – skiljer sig erfarenheterna en del. I städer som Stockholm, Göteborg och Tallinn, som deltog under en del av konferensen, är det främst slitage av vägarna som skapar partiklar. Sand och dubbdäck på torr vägbana är de största bovarna. I Köpenhamn, där man inte sandar mycket eller använder dubbdäck, är det främst avgaser som orsakar partikelhalterna. I Reykjavik där det är stiltje maximalt tre procent av tiden är problemen med partiklar inte särskilt stort eftersom de blåser bort.
I Stockholm där slitage av vägbanan står för 87 procent av trafikens bidrag till partikelhalterna har försök gjorts med kalciummagnesiumacetat istället för vanligt vägsalt. Detta har minskat partikelhalterna med upp till 40 procent i testområdet.