… i dessa dagar, då det går lite knaggligt för svensk vänster, och tidningarnas domedagsprofetior är mot sadism gränsande, så kan det vara uppfriskande att rikta kikaren söderut, mot Tyskland där det är betydligt gladare miner. Om jag ska leka lite clairvoyant, så satt jag faktiskt för några år sedan och tänkte att ”den där Lafontaine verkar ju rätt vettig, han borde väl kunna samarbeta med PDS?”. Och just så blev det. Den omtyckte ex-socialdemokraten Oskar Lafontaine från Saarland har skakat tass med urberlinaren Gregor Gysi, och Tysklands två coolaste politiker har inlett ett samarbete vars opinionssiffror måste förvåna även dem själva.
Att en enad tysk vänster skulle nå upp till förbundsdagens femprocentsspärr var givet, men att man kanske uppnår hela 13 procent av det alltyska folkets förtroende – vem hade trott det? Gregor Gysi talar om ”normalisering”, och visst har han rätt. Det är trots allt nödvändigt med ett alternativ till vänster om eurosossarnas liberalism light. Alltsedan den östtyska demokratiseringen 1989-90 har denna vänster funnits i östra landet, nu ser det ut som om en stark vänster kan ropa ut sitt budskap även i Bayern, Hessen och Niedersachsen.
Och för oss i Sverige är detta lite plåster på såren. I Bryssel och Strasbourg är ju tyskarna betydligt starkare än vi, och om nu denna vänstersamverkan förmår sätta lite press på tyska ministrar så är mer än hälften vunnet.
Auferstanden aus Ruinen!
