Bushadministrationens militarisering av världen fortsätter. Och till det behöver han tjänstvilliga personer. Som John Bolton, en före detta statssekreterare som i måndags utsågs till USA:s FN-ambassadör. Att samme person inte har missat ett enda tillfälle att kritisera världsorganisationen illustrerar den fara som FN står inför, när världens mäktigaste stat avfyrar det tunga artilleriet mot alla progressiva förändringar inom FN.
Ty det är det som är målet – att skjuta FN i sank för att förvandla det till ett tjänstvilligt verktyg i Vita husets fälttåg mot de folk och stater som vågar sätta sig upp mot Örnen i norr. Utnämningen av Condoleezza Rice till USA:s utrikesminister är också en bekräftelse på Vita husets inriktning på utrikespolitiken – att via väpnade invasioner lägga under sig världens naturresurser och skapa världsherravälde för dess transnationella bolag.

Utnämningen av Bolton till USA:s FN-ambassadör är en örfil mot det internationella samfundet och de stater som vågade sätta sig upp mot USA:s erövringskrig av Irak och dess olja. Den fascistoida politik som USA-regeringen för i världen har nu Boltons ansikte i FN, en roll som han finner sig väl i.
Bush har karaktäriserat utnämningen som ”ett initiativ för att reformera den internationella organisationen”. Boltons löfte om att göra organisationen starkare och mer effektiv kan avläsas som att ett nytt FN bara kan vara intressant för USA om det blir ett redskap för USA i framtiden.
Det är denna Boltons cynism som får den demokratiske senatorn Christopher Dodd, ledamot av senatens utrikeskommitté, att sammanfatta personen Bolton med orden: ”Det är en person som saknar trovärdighet”. I början av april krävde 60 före detta USA-diplomater att Bush inte skulle utse Bolton till FN-ambassadör då han inte anses lämplig på posten eftersom han hyser en fientlighet mot FN.
EU har hittills agerat totalt kraftlöst. Flera av EU-staterna deltar i krigen i Irak och Afghanistan, krig som driver fram terrorism snarare än bekämpar den. Terrorismen har dessutom sin egen bakgård i Florida, där såväl kubanska som venezuelanska fascister finansieras och tränas militärt för ”kommande uppdrag” i respektive länder. CIA finansierar också det ”civila samhället” som ofta består av en politisk opposition som förr eller senare deltar i statskupper, som den på Haiti eller i Venezuela. I Sverige ses denna ”opposition” som demokrater av liberala eller högerkrafter.

I Florida beskyddas CIA-agenten Luis Posada Carrilles av staten USA. Han är ansvarig för en rad terroristdåd, bland annat bomben som han och Orlando Bosch 1976 placerade ut på ett kubanskt plan som lyfte från Barbados. 73 människor dödades när bomben exploderade.
Men Carriles ställs inte inför rätta för sina blodiga aktioner. Det gjorde däremot fem kubaner som infiltrerade organisationer i Miami som Carriles representerar, och avstyrde nära 200 planerade terroristaktioner. De fem fick flera livstidsstraff för sin antiterroristverksamhet. Men den 14 juli konstaterade en juridisk FN-kommission som utrett omständigheterna till detta skandalösa justitiemord att rättegången i Miami och domsluten inte har någon som helst legitimitet.
Fortfarande finns det ett FN som trots omständigheterna kan fatta beslut. Frågan är hur länge.