Det irakiska motståndet satsar framför allt på attacker mot ockupanternas militära styrkor – och har gjort det ända sedan ockupationen inleddes. Nya siffror visar att de stora mediernas rapportering, om inriktning mot civila mål, är betydligt överdriven.
Pentagons egna siffror visar också att motståndet inte heller riktar in sig på de så kallade irakiska säkerhetstrupperna. Mellan september 2003 och oktober 2004, utfördes 75 procent av alla attacker direkt mot ”koalitionens styrkor” och endast fyra procent av attackerna riktades mot civila.
Det visar utredningen gjort av Center for Strategic and International Studies (CSIS), ledd av Anthony Cordesman och citerad av M. Junaid Alam i en artikel i Left Hook den 18 april 2005. I utredningen anges under perioden 3 227 attacker mot koalitionens styrkor, samtidigt som endast 180 attacker mot civila redovisas. Det är alltså förhållandevis få, men mycket blodiga, attacker som riktas mot civila i Irak.
”Opportunistiska element”
Rapporten visar att 451 koalitionssoldater dödades och 1 002 skadades, medan 1 981 civila dödades och 3 467 skadades. Riktar motståndet in sig på få och blodiga attacker mot civila? Nej, svarar Alam och hänvisar till att ”fanatiska och opportunistiska element i marginalen av motståndet genomför spektakulära, gruppfientliga attacker som utan undantag får sensationell uppmärksamhet i media”.
För detta menar han sig också ha stöd av den brittiske journalisten Patrick Cockburns rapportering från den 11 april. Han skriver: ”Skiljelinjen går mellan islamiska fanatiker, som är villiga att döda vem som helst som har ens en avlägsen koppling till regeringen, och irakiska nationalister som vill koncentrera sig på att attackera de 130 000 trupper som USA har i Irak.” Cockburn anför att ”affischer som hotar extremistiska motståndskämpar har dykt upp på väggar i Ramadi” och citerar en sunnitisk imam i Ramadi, som säger:
– [Fanatikerna] har solkat vårt rykte och använt vår jihad för att främja sitt egenintresse.
135 attacker per dag
Även senare utredningar visar samma tendens, det vill säga att ockupationsstyrkorna är huvudmålet för den irakiska motståndsrörelsens attacker.
I den utredning, om den dödskjutne italienske säkerhetsagenten som nyligen av misstag gjordes tillgänglig på nätet, kan man på andra ställen i rapporten se Pentagons siffror på motståndets aktivitet under perioden 2 november 2004 till 12 mars 2005. Där redovisas att av 3 300 attacker var 2 400 riktade mot ockupanterna, alltså betydligt fler än dem som riktas mot den, under ockupation tillsatta, irakiska regeringens trupper. På den så kallade Dödens väg utanför Bagdad rapporterades patrullerande ockupationsstyrkor råka ut för cirka 135 attacker per dag.
Enligt interna militära rapporter är motståndets attacker mot ockupationsmaktens militära mål alltså fortfarande mycket frekventa. Enligt journalisten John Catalinotto uppger sådana rapporter att det dödades 150 människor ”i strid” bara mellan den 28 april och den 2 maj i år.
