– Man skulle kunna säga att kärleken övervinner allt, men jag nöjer mig inte med det svaret!
I undertryckt ångest slits Mikael Wranell mellan hopp och förtvivlan som Ali Esbatis alter ego. Han vill tro på kärleken, inte som promenad genom Lunds fina kvarter utan som kamp för gemenskap mellan människor, och chokladglass nakna i sängen.

Vi har lämnat det trygga förmaket i romantikens pulserande hjärta. Det välkomnande röda och varma har slitits ner och lämnat en grå osäkerhet befolkad av skuggfigurer. Det nakna och nära som nyss blottades i förtroende sticks plötsligt och vrider sig inuti.
De nio textförfattarna är mer eller mindre välkända skribenter/artister om än inte många i teatersammanhang. I Mikael Wranells och Isabel Reboias tolkning ger de plats för en mångsidig beskrivning av förälskelse: på distans, hoppfull, omöjlig, tagen för givet, förbannad, tvekande, förundrad eller krävande. Många gånger dubbeleggad.
– Det roterar en sten inom mig. Ett värmeslag inifrån ända ut i fingertopparna! utropar Isabel Reboia.
En feelgoodföreställning, står det i programbladet. Det är inte helt sant. Det är bra det.
Publiken sväljer först det söta betet, mysfaktorn höjs. När du börjar ana klyschor runt hörnet får du istället en hård känga i magen. Känns kanske igen från nåt slags kärlek.
Magnus Tingsek kompar ständigt med akustisk gitarr på scen, kollegan Timbuktus och Sara Stridsbergs manus bland annat.
Okonventionellt upplägg blir en hybrid av spoken-word, teater och viskväll.
Och det funkar.

Mest imponerar nog Farnaz Arbabis regi som knyter samman de skiftande texterna till en helhet som inte känns krystad, trots premiär på alla hjärtans dag.
Haparanda, Simrishamn och ni däremellan: Gör er redo att bli överkörda av kärlekståget, som turnerar fram till 3 april.