Stockholms bostadskö minskade med ett år under 2004.
– Det har skett en ljusning för de betalningsstarka, men inte för låginkomsttagare, framhåller Anita Habel på Stockholms Stads Bostadsförmedling.
– Människor har börjat inse att det är så svårt att få lägenhet i Stockholm att de söker sig någon annanstans, säger Mäklarförbundet.
Enligt Anita Habel, v, ledamot i Stockholms stads bostadsförmedling, beror köminskningen delvis på att det har blivit mer fördelaktigt för fastighetsägare att låta sina hyresrätter förmedlas av allmännyttan. Sedan s, v och mp tog över makten, har en av åtgärderna varit att erbjuda fastighetsägare en rad gratistjänster.
– Fastighetsägarna lämnar in sina lägenheter till vår förmedling för att de tjänar pengar på det helt enkelt, säger Habel.
Enligt ett avtal med fastighetsägarna rekommenderas de att lämna hälften av sina hyresrätter till kommunal förmedling, men det är svårt att få inblick i hur stor den faktiska andelen är.
Den minskade snittiden för att få en hyresrätt via kommunal bostadsförmedling betyder inte att kötiden kortats för alla.
En stor del av köminskningen beror på att det byggts nya dyra lägenheter i innerstaden, som bara en liten minoritet har råd att efterfråga.
Anita Habel poängterar också att det inte skett någon lättnad för den så kallade förturskön, för utsatta personer, exempelvis misshandlade kvinnor. De privata fastighetsägarna har ingen skyldighet att lämna hyresrätter till förturskön och föredrar oftast inte sådana personer.
Låginkomsttagare i allmänhet blir inte aktuella för många av förmedlingens lägenheter. Habel berättar att ungefär en fjärdedel av de köande är låginkomsttagare, men att dessa personer bara kommer i fråga för hälften av förmedlingens lägenheter eftersom de privata hyresvärdarna ofta kräver att den sökande har hög inkomst.
– Och vissa personer har inte ens möjlighet att stå i kön, eftersom den numera är avgiftsbelagd, säger Habel som själv är emot avgiften.
– Asylsökande har till exempel i teorin rätt att ställa sig i kön, men Migrationsverket beviljar inte pengar för att de ska kunna göra det, fortsätter hon.
Enligt Ann-Marie Engel (v) i stadsfullmäktige, strävar nu Stockholms stad efter att främja byggandet av hyresrätter och motverka de höga hyrorna.
– När det står omkring 100 000 personer i kö för hyresrätt är det ett tecken på att fler hyresrätter behövs, framhåller Engel, som också sitter i styrelsen för kommunala Svenska bostäder.
Minst 50 procent av de lägenheter som byggs ska vara hyresrätter. En av åtgärderna för att kunna uppnå detta är tio års hyresfritt för tomträtter, för bolag som bygger hyreslägenheter. Detta är också tänkt att befrämja lägre hyror.
– Det är inte bara viktigt att bygga fler hyresrätter, man måste också bygga billigare för att hyrorna inte ska bli så höga att bara vissa har råd med dem, betonar Ann-Marie Engel.
När borgarna styrde Stockholms stad såldes den kommunala marken ut till byggnadsbolag. Tendensen är att fler och fler bygger bostadsrätter och att hyresrätter görs om till bostadsrätter.
– Vi jobbar på att bryta den monopolliknande status som några få bostadsbolag nu har i Stockholm, framhåller Engel.
Lars Kilander på Mäklarsamfundet tror att en anledning till minskande köer är att folk helt enkelt ger upp sökandet efter bostad i Stockholm.
– De senaste åren har människor börjat inse att det är så otroligt svårt att få en bra lägenhet i Stockholm att det är bättre att söka sig någon annanstans. Framför allt familjer bosätter sig på andra orter i regionen och pendlar till jobbet, säger Kilander. Mälardalsbanans utbyggnad gör det lättare att pendla.
Alltfler unga människor väljer att köpa bostadsrätter i Stockholm istället för att leta efter en hyresrättslägenhet.
– Men de som inte har råd att köpa en bostadsrätt och ändå vill bo i stan är det synd om, säger Kilander.
Anita Habel menar att dessa trender, flytta från stan eller att köpa bostadsrätt, gäller medelklassen.
