Så sent som i våras avrådde Skolverket från att starta försök med flexibel skolstart. Det främsta skälet var att konsekvenserna för eleverna, när de senare ska börja gymnasiet, inte är tillräckligt utredda.
– Vi tycker Skolverkets utredning var besynnerlig. En försöksverksamhet har man ju för att besvara ett antal frågor under resans gång, säger skolsektionens chef Louise Fernstedt, till tidningen Dagens Samhälle.
Flexibel skolstart innebär också flexibelt skolslut. Som det ser ut nu finns det nästan inga gymnasier som är beredda att ta emot elever efter höstterminen i åttan eller nian, skriver Dagens Samhälle. De elever som börjar på vårterminen skulle dessutom hamna utanför de stora kamratgrupperna som börjar och slutar skolan tillsammans.
Ska man skicka in enstaka barn i en försöksverksamhet – och se hur det går?

– Det finns inget i det här som skulle tala för att barnen skulle må sämre och all försöksverksamhet ska ju följas. Det finns föräldrar som är intresserade av att det här. Varför skulle de inte få pröva? frågar sig Fernstedt.