– Språkbruket är så vagt att det kan öppna för väldigt många åtgärder, säger Yvonne Terlinger på Amnestys FN-kontor.
Förra helgen antog FN:s säkerhetsråd en resolution mot terrorism. Den riskerar att hota grundläggande mänskliga rättigheter, enligt Amnesty.

Terrorismen är ett ”allvarligt hot mot freden”, deklarerade FN:s säkerhetsråd i sin resolution 1566, där världens länder uppmanas att bekämpa terrorismen.
Denna har tillkommit med gisslandramat i Beslan i färskt minne, och under hårt tryck från Ryssland. Parallellerna är uppenbara till terrordåden i Madrid i mars då Spanien ville peka ut ETA som skyldigt.

Det är samma psykologi bakom resolutionerna – men det finns en betydande skillnad, menar Yvonne Terlinger på Amnesty. Denna gång öppnas för fler möjliga åtgärder och mot fler grupper.
Bland annat talas om att stater ska gripa och utlämna den som ”stödjer”, ”underlättar” eller ”försöker delta i” ”förberedelser eller planering för” terroristattacker.
Sådana ordval är diffusa och öppnar för betydande godtycke, enligt Amnesty, som varnar för att grundläggande juridiska rättigheter hotas.
– I andra terrorismresolutioner har man försökt definiera vad som ska anses med exempelvis ”stöd”. Men inget av detta finns i nuvarande resolution, säger Yvonne Terlinger.
– Att skriva en artikel om att misstänkta terrorister också borde ha rättigheter, kan nog i vissa länder tolkas som ”stöd”.
– Vad som syftar till att peka ut väpnade grupper, kan utökas till alla. När nätet kastas så brett, vad hindrar en regering från att anta nationella lagar med lika vaga definitioner och språkbruk? En vanlig medborgare kommer inte kunna förutse vilka handlingar som är lagliga eller inte.
Dessutom öppnar talet om ”effektivare” utlämningsprocedurer för rättsosäkerhet i stil med USA:s globala förhörsnätverk, enligt Amnesty.
I resolution 1373, den som hösten 2001 drabbade tre svenskar, sattes nya individer och grupper upp på sanktionslistan, efter från USA. De andra länderna fick 48 timmar på sig att kontrollera förslagen och säga nej, vilket för de flesta i praktiken är omöjligt.

Enligt 1566 ska en ny arbetsgrupp, utöver den existerande CTC, Counter terrorism committee, omsätta resolutionen i konkreta åtgärder och befogenheter. Det kan bli frågan om nya listor, dock är en del länder motståndare till detta. Proceduren kan bli långsammare, men möjligen handla om rena förhandlingssituationer.
– Det kommer att visa sig när arbetsgruppen bildats. Uppföljningen blir mycket viktig, menar Terlinger.