Det är ju omöjligt att som tv-krönikör och vänsterpartist att inte skriva om Janne Josefsson. Så om du är trött på ämnet så sluta läsa nu. Då kan du nöja dig med tipset att SVT visar bröderna Coens Fargo på fredag, vilket är en lysande film.
Påverkar Janne Josefssons ”granskning” vänsterpartiet? Om det kan man ju bara spekulera, men onekligen passar alla på att strutta omkring och vara viktiga just nu. Sossarna, partihögern, liberaler – alla kräver avbön och Lasses avgång. Och plötsligt är alla så himla måna om Kirunasvenskarna. En massa personer som tidigare inte alls brytt sig. Som säkerligen tyckt att det var rätt åt kommunisterna som åkte frivilligt till Sovjet. Men nu kan man ju beskylla vänsterpartiet och till och med Lasse O personligen för Stalins övergrepp och mord. Och Karin Svensson Smith har säkert julafton hemma i Lund (men inte i partilokalen för dit har hon inga nycklar, vilket lyftes fram som extra elakt i Uppdrag granskning. Jag har inte heller några nycklar – får jag vara med i tv och kräva folks avgång då?).

Janne Josefssons agerande i ”granskningen” av vänsterpartiets förflutna borde onekligen granskas. Får man anklaga en person som är född på 50-talet för Stalins agerande på 30-talet? Får man klippa bort hur mycket som helst i intervjuer? Och hur personligt engagerad kan en reporter bli i debatten utan att förlora sin trovärdighet. Den ilska Josefsson uppvisade och den ton han hade i debatten efter programmet tyckte åtminstone jag gick över gränsen. Det är uppenbart att han avskyr vänsterpartiet (åtminstone den absoluta majoriteten vänsterpartister – Vägval Vänster gillar han kanske eftersom det är de som har försett honom med allt material) och att han drivs av ideologiska tankar som närmast återfinns hos kommunisthatande folkpartister. Folk som tycker att det räcker med att säga att ”ni kommunister” istället för att bemöta våra argument. Och plötsligt i yttrandefrihetens och åsiktsfrihetens Sverige är det tillåtet att tala om för andra människor vad de får och inte får kalla sig.
Josefssons ”granskning” påannonserades båda veckorna på SVT:s nyhetssändningar, vilket är det som är mest upprörande. Det är krig i världen och folk svälter – men nej, Werners ölbackar för trettio år sedan är viktigare. Och att Lasse kallar sig kommunist – det är faktiskt ingen hemlighet och det är faktiskt tillåtet att kalla sig vad sjutton man vill i det här landet. Men det är klart, det finns många som tjänar på Josefssons program. Högern, sossarna och Vägval Vänster.