Det är billigare för elbolagen att betala straffavgifter än att köpa förnybar el. Och flera av bolagen sätter detta i system, enligt en granskning i Dagens Nyheter i förra veckan.
Miljöpartiet vill nu tillbaka in i energiförhandlingarna och kan komma att lyfta just straffavgifterna i höstbudgeten.

De gröna certifikaten, som infördes för ett drygt år sedan, innebär att en del av elräkningen är öronmärkt för att leverantören ska köpa elcertifikat i syfte att främja miljövänlig el. Men nästan hälften av bolagen väljer att hellre betala straffavgifterna.
Totalt betalades 165 miljoner kronor i straffavgifter förra året, varav Vattenfall står för 30 miljoner. Av de tre största bolagen, Vattenfall, Fortum och Sydkraft, är det främst statliga Vattenfall som syndar med certifikaten.
Det här är vad miljöpartiet varnade för i samband med att de gröna certifikaten infördes, menar Ingegerd Saarinen, riksdagsledamot mp, som kallar särskilt statliga Vattenfalls agerande ”skandalöst”.
Sedan länge har miljöpartiet kritiserat Vattenfall för att inte ens försöka gå före i omställningen
av energisystemet. I våras fick de visst eldunderstöd från miljöminister Lena Sommestad som kritiserade bolagets brunkolsverksamhet i Tyskland och utbyggnaden av oljekraftverket i Stenungsund.
Men då satte näringsminister Leif Pagrotsky ned foten. Vattenfalls uppdrag är att vara både affärsmässiga och att leda omställningen. Och bolaget hanterar den avvägningen bra, menade Pagrotsky. Sommestad tystnade.

Saarinen menar att Vattenfall och andra bolags agerande visar att modellen med gröna elcertifikat är felaktigt utformad. Särskilt att straffavgifterna är för låga.
– Det står klar att sanktionsavgifterna måste konstrueras på ett annat sätt.
Det kan bli aktuellt att driva dessa krav i höstens budgetförhandlingar, om det anses tillräckligt prioriterat internt inom mp.
– Vi börjar bli alltmer irriterade över senfärdigheten i energifrågorna.
Men vänsterpartiets energiförhandlare Lennart Beijer försvarar systemets utformning och menar att det handlar om en övergångsperiod.
– Bolagen har följt reglerna; man kan säga att vi satt priserna för lågt.
Straffavgiften är låst de två första åren, och sedan kommer det att lösa sig som avsett, tror han.
– Jag ser det inte som något stort problem.
Miljöpartiet har återkommande kritiserat Vattenfall för att de som statligt bolag inte går före i omställningen i energisystemet – snarare tvärtom.
– Jag menar nog att Vattenfall sköter sig ganska bra. De kunde vara lite mer på alerten när det gäller service och alternativa energier, svarar Beijer.
– Men vi kan inte ha särskilda regler för just Vattenfall, det måste vara samma som för Fortum och Sydkraft.
Dessutom är Vattenfall en vinstmaskin; förra årets nettovinst blev 9,1 miljarder.
– Alla är glada för att dessa pengar kommer in, säger Beijer.
För egen del skulle Lennart Beijer vilja använda pengarna till ett särskilt statligt bolagskonto eller till nya anslag åt det forskningssamarbete som sedan flera år pågått mellan stat och privata bolag kring nya energier. Men i budgetsamarbetet är detta inte något högprioriterat; pengarna går till andra behov, låter Beijer förstå.

Denna vecka ska sonderingar genomföras mellan mp och regeringen kring en möjlig översyn av hela elmarknaden.
– Den fungerar helt på oligopolens villkor, säger Saarinen.
Miljöpartiet vill dock också få komma tillbaka till energiförhandlingarna med s, v och c. Mp har inte varit med på de senaste årens energiuppgörelser efter att ha lämnat/blivit utkastade 1996.
I söndags talade språkröret Peter Eriksson om att den så kallade gröna skatteväxlingen, en av miljöpartiets hjärtefrågor, kan vara överspelad.
– Det är uppenbart att det inte är skatteväxling som kommer att skapa den stora förändring som är nödvändig, sade Eriksson och talade om andra styrmedel; exempelvis att göra den offentliga sektorn till miljöföredöme.
Och i slutet av juli kom en mp-rapport om avskaffandet av kärnkraften. Nu talas om ett tioårsperspektiv, tidigare har kraven stått fast vid 2010 som slutdatum.
Att tona ned dessa tidigare principfrågor kan syfta till just en förhandlingsinvit.
– Men vänsterpartiet vill inte ha med oss, säger Ingegerd Saarinen.
Lennart Beijer säger sig inte ha något emot att få med mp i energisamtalen.
– Egentligen vill vi ha med dem. Men de måste då godkänna de uppgörelser och överenskommelser som gjorts de senaste åren.