Kuppförsöket avvärjdes när 64 legosoldater greps vid en mellanlandning i Zimbabwes huvudstad Harare.

Ungefär samtidigt tillfångatogs en förtrupp på 15 man i Ekvatorialguinea. Gripandena kunde ske efter tips från sydafrikansk underrättelsetjänst. Vem eller vilka som låg bakom kuppförsöket i det oljerika landet är inte klarlagt, men krafter i Storbritannien, USA och Spanien har pekats ut som tänkbara anstiftare.

Planet som fraktade legosoldaterna var registrerat av det USA-baserade bolaget Dodson Aviation Inc. Dodson uppgav emellertid att bolaget nyligen hade sålt planet till Logo Logistics, ett privat säkerhetsföretag med säte på Brittiska Jungfruöarna, en brittisk ögrupp och koloni i Karibiska havet. Enligt African Confidential fanns det en överenskommelse mellan Logo Logistics och ett Libanonbaserat asiatiskt holdingbolag som enligt sydafrikanska militärkällor har varit med och finansierat det misslyckade kuppförsöket.

Den ekvatorialguineanske informationsministern, Agustin Nze Nfumu, pekade också ut en namn-given Londonbaserad affärsman som finansiärer.
Zimbabwes inrikesminister Kembo Mohadi uppgav att legosoldaterna ombord på planet kom från Sydafrika, Demokratiska republiken Kongo, Namibia, Angola och Zimbabwe.
Planet lyfte från Sydafrika och mellanlandade i Harare den 7 mars för att lasta vapen. Några dagar tidigare hade en grupp varit i Zimbabwe och förhandlat om att köpa vapen, bland annat AK-47:or, granatkastare och ammunition. Uppenbarligen gillrade de zimbabwiska (statliga) vapenhandlarna en fälla.
– Från Harare skulle planet flyga direkt till Malabo, Ekvatorialguineas huvudstad, för att landa där tidigt på morgonen den 8 mars. Där skulle gruppen förena sig med andra legosoldater som redan fanns i Malabo och i en kupp avsätta landets president Obiang Nguema Mbasogo, sade Mohadi.
Han pekade också ut säkerhetstjänsterna från USA, Storbritannien och Spanien som anstiftare till kuppförsöket.
Hans uppgifter bekräftades delvis av ledaren för den grupp legosoldater som greps i Ekvatorialguinea, Niki du Toit. Enligt du Toit var deras uppdrag att tvinga president Nguema i exil och ersätta honom med oppositionsledaren Severo Moto Nsa.
Moto, som lever i exil i Spanien, har upprepade gånger anklagats för att ligga bakom vad som har kallats terrorattacker i sitt hemland. Denna har också under den senaste tiden haft flera möten med den förre spanske premiärministern José Maria Aznár, som också uppges ha känt till kupplanerna.

Ekvatorialguinea var en spansk koloni fram till 1968 då landet blev självständigt under Francisco Macias Nguema.
Han störtades 1979 av sin brorson, den nuvarande presidenten. Kakao var länge den stora exportvaran. 1995, samma år som USA stängde sin ambassad i landet i vad som sades vara en protest mot korruption och laglöshet, upptäcktes stora oljefyndigheter i Guineabukten utanför kusten.
Så mycket som tio procent av världens totala kända oljetillgångar beräknas finnas i området.
Det gjorde snabbt landet till en stor mottagare av investeringar från USA-ägda oljebolag. I dag är det bara Sydafrika, Nigeria och Angola bland länderna i södra Afrika som får mer investeringar från USA. Ambassaden återöppnades också 2002, trots att brotten mot mänskliga rättigheter enligt FN fortsätter.
Även Världsbanken och Internationella valutafonden har återupptagit samarbetet med Ekvatorialguinea.
På senare tid har det funnits tecken på att regeringen har velat stärka sin kontroll över landets oljetillgångar.

2001 bildades ett nytt statligt oljebolag, GE Petrol, och regeringen har flaggat för att den tänker kräva större andel i utländska utvinningskontrakt. Samtidigt har korruptionsanklagelserna mot regeringen tilltagit. I förra månaden tvingades president Nguema själv åka till Washington för att med myndigheterna där diskuterar ett bankkonto i USA. På kontot fanns mer än 600 miljoner USA-dollar. Enligt uppgift undersöktes kontot av den federala myndigheten FBI, men det är inte känt varför.