öretagsekonomen Jessica Eriksson visar, i sin studie av två svenska livsmedelsbranscher, att avreglering bromsar företagens utveckling. Hon belyser bland annat EU-inträdet, som poängterade konkurrens och öppna marknader.
Livsmedelsbranschens avreglering har inneburit öppnade gränser i form av minskat gränsskydd och även minskade exportsubventioner. Jordbruksregleringarna har reducerats och förändrats och andra regleringar har harmoniserats med EU:s regelverk.
I retoriken bakom många näringslivspolitiska åtgärder betonas behovet av dynamisk utveckling. Denna retorik är ofta argumentation för att avregleringar ska leda till förnyelse och mångfald.
– Det går inte att sammanfatta så enkelt som att avregleringar i sig är dåliga. Däremot är de tänkta effekterna av avreglering inte lätta att nå upp till samtidigt, säger Eriksson.
Hon menar att det är målen som bör ses över och säger att tanken om mycket dynamik är svårapplicerad i ett samhälle.
– Mycket förnyelse kan slita sönder ett samhälle, säger hon.
Detta förklaras som att förnyelse och mångfald leder till en situation där nya produkter, processer med mera konkurrerar om legitimitet. Detta ger upphov till osäkerhet hos de konkurrerade företagen, konsumenter och andra aktörer. Denna osäkerhet, menar Eriksson, är inte önskvärd och leder ofta till politiska åtgärder som begränsar och likriktar utvecklingen.