Trots att Milkomejerierna har kapacitet att producera större mängder mejeriprodukter, tar man inte emot bönderna som vill lämna Arlas distribution.

Anders Magnusson är med-lemschef i Milko. Han säger till SR att anledningen till att Milko säger nej, är att mjölk från dessa producenter skulle gå till tillverkningen av andra produkter än mjölk, vilket ger sämre lönsamhet.

Rune Lanestrand, redaktör för tidningen Småbrukaren, menar att detta delvis är sanningen om beslutet, men att det även finns en oskriven lag mellan de olika föreningarna inom Arla och Milko.
– En kollegial överrenskommelse som gör att företagen inte konkurrerar med varandra, säger Rune Lanestrand till Flamman.
Den första oktober i fjol sänkte Arla ersättningen till bönderna med 16 öre per kilo mjölk. Detta gav upphov till omfattande protester bland de svenska mjölkbönderna, som menar att de inte längre kan försörja sig och att Arla behandlar dem illa. Nu har alltså flera bönder valt att lämna Arla. Det är dessa som nu nekas anslutning av Milko.
– Felet är att det finns för lite småmejerier i Sverige. Hela mejerimarknaden är sjuk. Monopolen leder inte till bättre varor eller sänkta priser, snarare tvärt om, säger Lanestrand, som tror att tiden är inne för mjölkbönder runt om i landet att slå sig samman och bilda egna små mejerier.
Arlas svenska område sträcker sig från Halland och Göteborg upp till Stockholm. Det ger 65 procent av den svenska mjölkproduktionen. Närmaste konkurrenter är Skånemejerier samt Milko (från Värmland till Jämtland), som vardera har 14–15 procent.