Janna Olzon, Marika Edfast och Helen Rydberg arbetar i organisationen Sveriges makalösa föräldrar. De är kritiska till attityden mot framför allt ensamma mammor.
– Många kvinnor upplever ett starkt skuldbeläggande från omvärlden och att de blir sämre behandlade jämfört med om de varit gifta eller jämfört med mannen i fråga, säger Helen Rydberg.
Det handlar om status och om trovärdighet som förälder.
– En vanlig reaktion är att barnet behöver även sin pappa som förebild. Men ofta finns anledning till att fadern inte är med i bilden, såsom misshandel.
En utredning baserad på december månad 2002 visar att 87 procent av alla ”boföräldrar” som finns med i underhålls-stödsystemet är kvinnor. 32 procent av dessa kvinnor har en årsinkomst på under 100 000 kronor. Bland de underhållsskyldiga, oftast männen, har 36 procent en årsinkomst på under 100 000.
– Som ensamstående får man höra att vi skulle göra oss ”rika” på underhållsstödet, men sanningen är att detta är ett bidrag för människor som är fattiga, säger Olzon.
Hon berättar att många svåra tvister i tingsrätten i grunden handlar om ekonomi.
Föräldrar inte har råd att låta barnen flytta fram och tillbaka mellan föräldrarna eftersom man då blir av med bidraget. Edfast berättar att varken bostadsbidraget eller underhållsstödet har höjts sedan början av 1990-talet och menar att konsekvenserna av detta blir att de vuxna avstår och får det allt sämre.
– Många saknar till och med hemförsäkring, berättar Edfast.
I sitt remissvar till utredningen ”Ett reformetat underhållstöd” skriver Makalösa Föräldrar att bidraget bör höjas så att det ligger i paritet med vad det faktiskt kostar att ha barn och inkomstanpassas efter ensamståendes inkomst.
