Förekomsten av sponsring har hållit sig ganska konstant under de senaste åren, och inte ökat i den omfattning som tidigare befarats.
I en färsk utredning skriver Statskontoret att ”sponsring är en riskfylld finansieringsform”. Riskerna är framför allt att det kan påverka innehållet och förtroendet för den sponsrade verksamheten, och att det kan skapa ekonomiska problem om man förlitar sig på framtida sponsring. Statskontoret föreslår att reglerna ska tydliggöras genom en förordning.
Utredningen handlar dock bara om statlig verksamhet och berör inte skolorna. Konsumentverket inledde för två år sedan, på eget initiativ, arbetet med att ta fram råd och vägledning till skolorna, om vilka frågeställningar dessa bör tänka på när de kommer i kontakt med sponsring.
– Vi har inte kommit i mål ännu, säger Marianne Örberg, som utreder frågan för Konsumentverket.
Efter två år har man nu ett dokument som är ”till tre fjärdedelar färdigt”. Örberg erkänner att det inte varit en särskilt prioriterad fråga. På Skolverket, som skulle samarbeta kring framtagandet, har intresset varit ännu svalare, menar hon.
– Vi verkar vara den enda myndighet som tycker att detta är intressant. De är nog rädda för att beskyllas för centralstyrning och för att bestämma något som kan påverka kommunernas ekonomi.
– Från politiskt håll finns däremot mer intresse.

De senaste månaderna har dock även Kommunförbundet intresserat sig för frågan, och enligt Örberg kan en förändring i Skolverkets attityd skönjas. Hon hoppas nu att dokumentet ska kunna vara färdigt och presenteras på Skolforum om två veckor.
– Vi har hört i mer än ett års tid ”det kommer snart”, säger Lennart Gustavsson, riksdagsledamot (v).
Han har tröttnat på att vänta och vill i en motion att Skolverket skall ges ett direkt politiskt uppdrag att komma till skott med frågan.
– När diskussionen om burkor i skolan kom upp, var ju Skolverket väldigt snabbt med att börja utarbeta riktlinjer, konstaterar Anders Thoré, utbildningspolitisk sekreterare på vänsterpartiets riksdagskansli.