– Jag har svårt att se hur vi ska kunna bedriva en jämställdhetspolitik i Sverige och för den delen i hela EU, när vi begränsas av de regler som gäller den ekonomiska politiken i EMU, vilken är fastlagd, säger Annika Cullberg, som arbetar för Vänsterpartiets EU-sekretariat.
Hon påpekar även att denna politik faktiskt är en högerpolitik och att den i sig aldrig gagnat kvinnor.
– Det är precis som med penningpolitiken, där vi avhänder oss av ett redskap för att kunna möta ekonomiska kriser och för att bygga jämställdhet. Vi i Sverige är långt ifrån färdiga med vårt jämställdhetsarbete, men vi har kommit en bra bit i många avseenden.
Cullberg syftar till det praktiska och konkreta planet, där många kvinnor är yrkesarbetande och självförsörjande.
– Det har förts en mer eller mindre medveten politik för att skapa full sysselsättning, vilket är det första grundläggande kriteriet för att kunna börja verka i den här riktningen. Med detta har också den generella välfärden kunnat byggas.
Ninel Jansson är ordförande i Handelsanställdas förbund och hon tänker rösta nej till EMU den 14 september. Jansson arbetar från utgångspunkten att hon representerar ett kvinnodominerat förbund. Av 166 000 medlemmar är omkring 73 procent kvinnor.
– Vår bedömning är att det alltid är kvinnor som drabbas när det till exempel blir lågkonjunktur, eller när det svänger på marknaden, säger Ninel Jansson. Detta beror på att kvinnor ofta arbetar i servicesektorn, både privat och offentligt.

Full sysselsättning och den generella välfärden riskerar att inte upprätthållas vid ett EMU-medlemskap, menar Cullberg. Detta kommer i sin tur att försvåra våra möjligheter att bygga vidare och utveckla jämställdhetsarbetet.
– Det som regleras när det gäller den ekonomiska politiken står i strid med den sortens målsättningar. Hela upplägget av den svenska modellen står i politisk motsättning till det som är EMU:s politiska grund, säger hon. Detta kommer att slå mot kvinnorna!
Ninel Jansson hävdar som Cullberg att det framförallt handlar om den generella välfärden som hon är övertygad om kommer att inskränkas vid ett medlemskap i den Ekonomiska och monetära unionen. Hon menar att tack vare välfärden arbetar kvinnor i större utsträckning.
– Att det finns en utbyggd barnomsorg, att barnen får mat i skolan och så vidare är en förutsättning för att kvinnor ska kunna jobba. Alltså måste vi ha en fungerande offentlig sektor.

Cullberg anser att vi har djupt cementerade könsmaktsstrukturer i Sverige, och hon vill understryka att det ständigt måste uppmärksammas. Men problemet, menar hon, är helt enkelt att Sverige vid ett medlemskap i EMU, avhänder sig instrumenten för att få bort dessa strukturer. Risken är stor att det blir svårt att bedriva en offensiv arbetsmarknadspolitik som gynnar kvinnors position. Hon menar att det inte finns några avgörande viktiga dokument inom EU som tar upp den här frågan och belyser den som ett problem.
– En stark offentlig sektor är ett negativt begrepp i EMU-systemet. Sverige tillsammans de andra nordiska länderna ligger illa till, eftersom vi är dom som kommer att tvingas banta denna, säger Annika Cullberg.
Detta är katastrofalt för kvinnor eftersom den offentliga sektorn är avgörande för kvinnors situation. Vänsterpartiet menar att den är en förutsättning för att kvinnor ska kunna komma ut på arbetsmarknaden. Myten att det är den offentliga sektorn som ensidigt är ”kvinnors arbetsmarknad”, vill Annika Cullberg slå hål på.
– Den utgör omkring 50 procent av kvinnors arbetsmarknad. 50 procent arbetar inom privat sektor. Men den offentliga sektorn är viktig för hela arbetsmarknaden och för den sociala infrastukturen i ett samhälle. Den bygger också på att det arbete som kvinnor utfört obetalt, har de själva gjort till ett betalt yrkesarbete.
Ninel Jansson drar paralleller till krisen som uppstod under 1990-talet och påpekar därigenom att det alltid är inom kvinnodominerade yrken som det stramas åt. Och eftersom kvinnor i större utsträckning även arbetar deltid, tillkommer fler risker.
– Om 30 av hundra tjänster ska bort, blir det fler än 30 personer som får gå om de arbetar deltid.
Jansson väljer även att titta på utvecklingen av EU som projekt och kommer då fram till att Sveriges inflytande i EU inte kommer att öka, även om vi går med i EMU.
– Framtidskonventet pekar mycket på att man försöker styra fler och fler frågor högre upp i organisationen. Inte ett enda förslag går ut på att man ska skicka tillbaka några frågor nationellt, hävdar hon.
Hon tar skatten som en av de avgörande faktorerna till att vi inte ska gå med i EMU och här återknyter hon till frågan om de resurser som bör finnas för att arbetsmarkanden för kvinnor ska kunna vara mer jämställd männens situation.
– Vi i Sverige har en hög skatt just i syfte att vi vill ha en bra välfärd. Så ser det inte ut i övriga länder i Europa. Vem blir det som kommer att anpassa sig efter vem. Dem efter oss eller vi efter dem? frågar hon sig för att påvisa det självklara svaret: ECB kommer aldrig förespråka hög skatt.

Jansson menar att eftersom vi kommer att ha en gemensam valuta och ränta, innebär detta att ECB går ut och rekommenderar hur ekonomin i vårt land ska se ut.
Den springande punkten är principen att varje individ har rätt att försörja sig och leva ett självständigt liv och att den generella välfärden omfördelar resurser mellan klasser och mellan kön. Denna princip saknar motsvarighet i EU, menar Cullberg.
Kan vi inte påverka andra länder i EU för jämställdhet?
– Vi påverkar inte mer genom att gå med i EMU. Vi får snarare svårare att påverka eftersom vi blir mer uppbundna till unionen. Det gagnar inte kvinnorna i de andra EMU-länderna att vårt system också utarmas, säger Cullberg. På sikt kommer EMU leda till en gemensam skattepolitik, gemensam välfärdspolitik och gemensam arbetsmarknadspolitik.
Då, menar hon, kommer vi att få stora svårigheter, vilket inte kommer gagna någon kvinna.
På samma fråga svarar Ninel Jansson.
– Absolut. Vilken förening man än är med i, kan man påverka. Men vi är ju med i EU! För att påverka krävs inte att vi måste ha en gemensam valuta.
Ninel Jansson anser att förespråkarna kör skrämselpropaganda när de påstår att ”om vi inte går med i EMU kommer vi att hamna helt utanför och ingen kommer att bry sig om vad Sverige tycker”.
– Att vi skulle få sitta i en garderob någonstans är bara skitsnack.
Hon säger att hela grunden för EMU består i att det inte ska gå att påverka.
– Det står skrivet att ECB-gubbarna inte ska ta några råd från politiker. De anses vara experter plockade från bankvärlden. Därför ska de inte ta någon hänsyn, utan jobba med sitt.

Annika Cullberg menar att den offentliga sektorn gör det möjligt att fördela både det betalda och det obetalda arbetet mellan män och kvinnor. En offentlig sektor som ska krympas och vara så billig som möjligt, och som bara riktar sig till de som har det allra sämst ställt i samhället, konserverar ojämlikhet mellan klasser och mellan kön.

När Flamman träffar Cullberg har hon tagit med sig en bok i ämnet. I den har hon bland annat läst om västvärldens tendens att skära ner i offentliga sektorn och till följd av detta exploatera billig arbetskraft i hushållsarbetet. Dessa exploaterade människor är i stor utsträckning kvinnor från den fattigare delen av världen. Detta menar hon leder i sin tur till att ett stort proletariat växer fram och cementerar ojämlika maktrelationer mellan könen globalt.
Annika Cullberg tar upp ytterligare en aspekt på långsiktiga konsekvenser av ett medlemskap i EMU: att kommuner och landsting i allt högre utsträckning förlitar sig på frivilligarbete. Detta arbete, som redan utgör en stor del av det sociala arbetet i många kommuner, bedrivs i mångt och mycket av kvinnor.
– Det här är en integrerad del i till exempel Tysklands offentliga sektor. Den bygger i stort på verksamhet av frivilligorganisationer. Detta kan vara organisationer som dels drivs av vinstintressen vilket försvårar insynen till deras arbete och dels bidrar till ett demokratiskt underskott, säger Cullberg.

Carin Högstedt är kommunalråd för vänsterpartiet i Växsjö och för EMU. Hon har skrivit en artikel som rör frågan om ett medlemskap i den Ekonomiska och monetära unionen.
I hennes artikel går följande att läsa: ”Frågan är om Sverige och svenska kvinnor (och män) har något allvarligt att förlora på att samarbeta med övriga länder i Europa för jämställdhet, för höga skatter, för högre kvinnorepresenation i parlamentet, egna och EU:s? ”
Ninel Jansson menar att detta handlar om okunnighet eller om propaganda.
– Man försöker säga att om vi inte går med i EMU förlorar vi allt. Det är inte korrekt. EU är vi redan med i. Det vi ska avgöra nu är: ska vi ha samma valuta. Säger vi ja till det, så säljer vi bort vår egen penningpolitik. Vi kan inte längre bestämma över vår räntepolitik, som är vår regulator.
I Högstedts artikel står även: ”Vänsterns vilja och vision måste vara att förändra i demokratisk, i solidarisk, i jämställd, i socialistisk riktning!” Detta menar Högstedt att vi gör bäst genom att samarbeta med övriga vänstern i EU/EMU.
Cullberg drar en djup suck.
– Det finns ingenting som hindrar oss att samarbeta med andra kvinnor och kvinnoorganisationer, oavsett om vi ens är med i EU eller inte, säger hon.

Det som ska leda jämställdheten vidare, arbetsrätt, anställningsförhållanden, löner, representation, fackligt arbete och så vidare, är sekundära instrument, som kräver en ekonomisk plattform med en politik som gör det möjligt att konkret uppnå jämställdhet, menar Cullberg.
– EMU är ett högerprojekt för att underlätta för kapitalet. Det finns inga som helst ambitioner på att lösa några sociala problem eller ojämlikhet, vare sig mellan klass eller kön, säger hon.
– Kvinnorepresentationen i EU:s alla maktorgan är oerhört låg, mansdominansen är överväldigande. Det har betydelse för i vilken riktning politiken drivs.
Annika Cullberg säger att det krävs oerhörda beslut för att politiken inom EU ska ändras, vilket hon menar är orealistiskt.

Kvinnors situation och tillgång till arbetsmarknaden anser Ninel Jansson även är en klassfråga.
– Titta på Portugal, Spanien och Italien, de har långt kvar till jämställdhet. Det är vanligt att kvinnor arbetar hemma. Det i sig innebär att du inte kan förvärvsarbeta i samma utsträckning som mannen. Samhället präglas av ett manligt tänkande där mannen bär huvudansvaret för att försörja familjen.
Genomsyrar detta politiken?
– Självklart. Det är en överväldigande majoritet av män som deltar i EU-arbetet.
Att påverka dessa män tror Jansson tar tid. Lång tid…