USA:s vice försvarsminister, Paul Wolfowitz, fortsätter att tala klarspråk om anledningarna till kriget mot Irak. I veckorna som gått har han först hävdat att talet om massförstörelsevapen var ”en byråkratisk ursäkt” att starta krig och sedan gått vidare och hävdat att orsaken till attacken var att landet ”simmade i olja”.
Wolfowitz, känd för att vara en av de värsta hökarna i president Bushs krigskabinett, har senast i Singapore vid en konferens om säkerhet i Asien i Singapore hävdat att oljan var huvudanledningen till att Irak, där man inte hittat en tillstymmelse till kärnvapen, behandlats så annorlunda mot exempelvis Nordkorea, som till och med själva erkänner sitt kärnvapenprogram.
”Låt oss se det hela enkelt. Den största skillnaden mellan Nordkorea och Irak är att vi ekonomiskt inte hade något val i Irak. Landet simmar i ett hav av olja”, berättade brittiska The Guardian den 4 juni att Wolfowitz skulle ha sagt.
Efter protester från Vita Huset tog dock tidningen ned artikeln i fråga.
Vita Huset menade sig inte ha menat så som det såg ut i artikeln, det vill säga att USA ville åt Iraks olja, utan att landet genom sina oljetillgångar kunde stå emot ekonomiska sanktioner, som därmed spelat ut sin roll.
Vad gäller massförstörelsevapnen framkommer nu allt mer graverande bevis för att USA:s ledning redan från början visste att Irak inte lagrade sådana. I fredags fick reportrar i Washington tag på en rapport från USA:s försvars underättelsetjänst som i september 2002 slog fast att ”det inte finns någon trovärdig information” om att Irak skulle producera eller lagra kemiska vapen. Samma månad talade försvarsminister Donald Rumsfeld inför kongressen och sade att Irak definitivt hade ”stora, hemliga lager med kemiska vapen”.
I en intervju för ett par veckor sedan i tidningen Vanity Fair, berättade Wolfowitz om skälen till att USA pressade så hårt på frågan om massförstörelsevapen, en fråga som dagen efter att Irak ”befriats” nästan inte nämndes alls.
”Av byråkratiska skäl bestämde vi oss för en fråga, massförstörelsevapen, för att det var en fråga som alla kunde hålla med om”, säger Wolfowitz i veckotidningen.
För Storbritanniens och Tony Blairs del har Wolfowitz olika uttalanden den senaste tiden varit en katastrof. Blair satte ju sitt namn på spel när han övertygade flera kritiska Labourministrar och parlamentsledamöter att de officiella orsakerna för kriget var riktiga. När nu allt pekar på att så inte var fallet väntar en svårt tid för den brittiska premiärministern.
