Vi har fått en ny myndighet i landet. Den ska bedriva ”saklig” – det vill säga positiv – upplysning om EU. Därtill har det i regeringen mumlats en del om att ”återuppta processen” – om förslaget till nytt EU-fördrag –”konstitutionen”- som förkastats av Frankrike och Nederländerna.
Det är oklart vad regeringen menar. Ett nytt fördrag måste godkännas av alla medlemsstaters regeringar och parlament. Vi kan alltså inte fortsätta med en förkastad text. Om det finns en substans bakom mumlet måste innebörden vara att staterna ska diskutera en förändrad text – alltså ett nytt förslag.
Och vad i ”konstitutionen” skulle då ändras för att göra det hela smakligare? Röstningsmetoden i ministerrådet, som enligt ”konstitutionen” dramatiskt skulle missgynna de små länderna? Eller kommissionens sammansättning, som enligt ”konstitutionen” skulle betyda att Sverige skulle sakna kommissionär under var tredje valperiod? Eller valet av kommissionär, där Sverige på nåder skulle få komma med tre namnförslag, bland vilka kommissionens ordförande suveränt får handplocka?
Hur långt är regeringen och de borgerliga beredda att försvara Sveriges grundlag? 1993 hölls en intressant debatt i riksdagen inför ett eventuellt senare inträde i unionen. En nyckelfråga var då huruvida man skulle acceptera EG-domstolens överhöghet över riksdag och regering. Riksdagen accepterade domstolens auktoritet i marknadsfrågorna, då dessa sågs som tekniska och praktiska. Men längre ville man inte gå. Det skulle innebära en grundläggande förändring av vårt statsskick.
Under tiden har domstolen, i strid med gällande fördrag, tagit sig makt att döma utanför marknadsfrågornas ram – på det sliriga och smygande sätt som ofta tillämpas i EU-sammanhang. Plötsligt har en ”praxis” uppstått, som i realiteten är en tyst fördragsändring.
Det är därför vi nu riskerar att det svenska fackliga avtalssystemet hamnar i domstolen. Kollektivavtal är ju en arbetsmarknadsfråga och inte en marknadsfråga. Frankrikes och Nederländernas folk högg huvudet av draken.
Nu har ett nytt huvud växt ut.
