– Det finns nog ingen annan som honom. Men övergångarna är skiftande i den främlingsfientliga miljön. Han står ändå nära den vanliga islamofobin som finns i Europa, säger Mari Linløkken, vice ordförande i Antirasistisk Senter.

Den oberoende organisationen Antirasistisk Senter (ARS) har sedan 1978 arbetat mot främlingsfientlighet. Den aggressiva islamofobi som kännetecknar Anders Behring Breiviks åsikter är en samhällelig trend som ARS’ vice ordförande Mari Linløkken följt med ängslan.

– Vi har länge varit oroade över strömmen av islamofobi de senaste åren. De ges ett överraskande stort utrymme och visas stor förståelse. När det berättades att bomben hade sprängts och nyhetsbilderna rullade var det många som trodde att det var extrema muslimer som låg bakom, säger hon.
Klimatet påminner om 1980-talets växande främlingsfientlighet där asylmottagningar, privatpersoner och butiker utsattes för attacker.

Stenkastning

– Det har blivit lättare att uttrycka starka åsikter mot muslimer idag. Vi har nästan gått och väntat på sådana här handlingar. Vi har varit med om detta förr. När debatten går åt det här hållet kommer det manifestationer. Idéerna får legitimitet genom de föregående debatter som på något sätt ”bekräftar” åsikterna, säger hon.
På sociala medier som Twitter spreds rykten om att invandrare slängts av från bussar i Oslo och att flera hade utsatts för stenkastning direkt efter att terrordådet inleddes med bombattentat.

– Jag har också hört sådana rykten, men kan inte bekräfta om det stämmer. Men många fick hotfulla blickar riktade mot sig. Till oss på kontoret kom en somalisk man som hade fått höra att han skulle packa ihop och åka hem. Medier, experter och journalister var försiktiga med att tidigt peka ut en gärningsman, det var folket som reagerade snabbt. Det tyder att islamfientligheten är allmän. Den finns även hos politiker, och där främst hos Fremskrittspartiet.

Linløkken tror att Behring Breivik är unik i sin vilja att ta till extrema metoder, men hon kopplar samtidigt hans åsikter till en generell uppfattning som delas av betydligt fler än bara ett fåtal.

– Det finns nog ingen annan som honom. Men övergångarna är skiftande i den främlingsfientliga miljön. Han står ändå nära den vanliga islamofobin som finns i Europa, säger hon och påpekar att Behring Breivik har haft kontakt med English Defence League, varit aktiv på document.no och att han nu påstår ingå i en orden.

Hans egen ideologi, presenterad i ett 1 500 sidor långt manifest, kan sammanfattas som en konspiration där ”multikulturalister” (ett förbund mellan marxister, ”självmordsbenägna humanister” och ”kaptalistglobalister”) banar vägen för en islamisering av den västerländska civilisationen. De oftast återkommande fienderna som pekas är just marxister och muslimer. De socialdemokratiska målen, terrorn i centrala Oslo och på ungdomsförbundet AUF:s sommarläger på Utøya, var utvalda på grund av dess påstådda roll i en islamisering.

FRP slår ifrån sig

ARS förhoppning är att många som sympatiserar med islamofobiska åsikter skräms av de senaste terrorattentaten eftersom det är ”tydligt att de är konsekvensen av dessa idéer”. Rörande stortingets näst största parti, det främlingsfientliga Fremskrittspartiet (FrP), har Linløkken inga större förhoppningar. Partiet har gjort försök att locka sympatier och inta en defensiv roll.  FrP-ledaren Siv Jensen har bland annat sagt att hennes parti är ett offer då man har förknippats med mördaren Anders Behring Breivik.

– Jensen sa ju direkt efter att alla Fremskrittspartiets medlemmar nu var AUF:are. Men det är dem ju inte, det finns stora skillnader. Det är bara att sätt för henne att slippa undan kritik. Anders Behring Breivik har varit medlem i hennes parti i fem år. Sedan tror jag inte att Fremskrittspartiet kommer att ändra sin hållning till invandring och mot människor med muslimsk bakgrund, säger hon och meddelar att ARS kommer att fortsätta sina antirasistiska kampanjer.